Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 januari 1870, sida 1

Jag törs ändå ej lära henne ett Statsmaxime, nemligen att så herska öfver sin man, hvartill jag har mina särskildta orsaker. Emellertid kan hon nytja mina välmente råd vid tillagningen af Britas bröllop, till hvilket jag omöjligen kan vara hemma. Näst min ödmjuka Compliment till Mademoisellerne alla, förbl. En trogen Informator S. L. Ö. II. Min Gunstiga Mademoiselle! Landlefvernet har sina nöjen och besvärligheter, men de sednare försötmas af de förra. En galen tanka finnes i mångas inbillning, att det är nedrigt för hederligare folk, att befatta sig med sådane syslor, som höra till ett hushåll styrsel på landet. Således heter det: låt pigorne styra för bakningen, bryggningen, med mera. Jag medgjer det, att ett Fruntimer ej altid behöfver blanda sig i desse göromål, men det påstår jag, att det för henne altid är en hedrande egenskap, att förstå huru hushållningen skall förrättas, för att i nödfall kunna sjelf vara med, utan att mästras af sin piga. En viss Stockholms Fru som kom att ho på landet frågade altså sin hushållerska i förtroende, huru dricka gjordes i denna verlden. Hushållerskau sade att det brygdes af malt; men frågade Frun: växer malt hos oss, och på hvad årstid sår man malt? Hushållerskan hade ondt att hålla sig, och pigorne skrattade öfverljudt; och det hade jag gjordt. Jag bär högaktning för en liten hvit hand, som förfärdigar en bouquett, som knyter en engageant, som knåpar ihop en