— — — — ——42— 2— NILS BOSSON STURE Historisk Roman i tre delar KK hd af i C. Georg Starbäck. i — Ingen utom hennes broder, den stränge riddaren herr Bo samt fru Märta och unge herr ; Svante .. och det har icke gjort henne något men, hon har känt sig bättre än på mången god dag, och i går, när riddar Bo drog härifrån, sade hon, att hon ville flytta hit ut som i dag och höra oss sjunga till vårt arbete, för det längtade hon efter, det var så länge sedan, sade hon... — Godt, godt... : vänten mig här, Nils Bosson, jag måste förbereda din moder! i Vid hon sade detta gick hon ini ett angränsande rum och försvann. Det dröjde en god stund, innan hon åter lät höra af sig, och de båda brölerna stälde sig vid ett af fönstren, som voroföppna, I å att luften fritt kunde spela genom rummet. Nils stödde armbågen mot den djupa fönsterkarmen och utade hufvudet mot handen, under det han lät pgat öfversara stranden och sjön, som låg så djup ch blå i skuggan af det höga, skogklädda herget : å andra sidan. Tonerna af vallpigans sång il kogen summo öfver sjön och nådde hans öra, och H id de gamla välkända Jjuden var det som om sjön tått full af de underskönaste hägringar från hans arndom. Ilan såg sin fader och sin moder, och en gamle morfadren, riddar Sven med det långa lfverhvita skägget och den kärsva uppsynen, men ars hand dock smekte hans svarta hufvud. — Nå Gud nåde mig gamla skrälle — hörs då en röst tätt bakom honom under det att t par händer sammanslogos — står han icke