Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 januari 1870, sida 1

Å 17 ÅCstsun, ROUmOOT genom auktion som å stället förrättas, att till försäljning utbjudas Niklas Engelbrecktssons konkurs. massa tillhöriga kronoskattehemman Å I j Liden, 1, mantal, i Onsala socken, emof vilkor, som i tillfället uppgifvas. Kongsbacka den 31 December 1869. Enligt anmodan 1124 D. J. LACHONIUS. Från Berlin. (Korrespondens till H.-T:n.) Berlin i Januari 1870. Tysklands representanter vid Suezkanalens invigning. — Missbruk af gästfriheten. — Stor strike. — Lassalleanarne och Schulzeanarne. — Arbetsgifvare och arbetstagare. — Strikens förestående slut. — Schulze-Delitzscn. — Ett dyrt . experiment. — Fred mellan kapital och arbete. 1 LI 5 i ssamling, som åtnjutit äran af den egyptiska gästfriheten. Jag inskränker mig till De herrar, hvilka bevistat Suezkanalens öppnande, äro nu samtliga återkomna; äfven kronprinsen har i dessa dagar inträffat här efter sin resa i Orienten. Journalisternas berättelser om bolaget Khediveesseps verldshistoriska högtidliga akt äro offentliggjorda, och Gud vare lot, att man undanstökat denna lektyr, hvars enformighet — de flesta berättelserna voro endast -jartigt stiliserade qvittenser af journalisterna å den af khediven utöfvade gästfrihesten — slutligen tröttade ända till äckel. Men medan khediven låter granska räksningarno å den nyare tidens dyraste högstidisehet och festlighet, må det vara tillästet att äfven något litet kasta en granskande blick på sammansättningen af den att betrakta den tyska delen af ifrågavarande samling. Urvalet och inbjudningen af de personer, hvilka från Tyskland skulle infinna sig såsom khedivens gäster, voro uppdragna åt härvarande egyptiske generalkonsuln. Det var ursprungligen afsedt att såsom staffage till invigningsceremonierna begagna äfven den geografiska vetenskabens tyska koryfter, och vi ha ingen brist på berömda män inom denna vetenskap. Också utfärdades verkligen inbjudningar till några bland dem, men samtidigt behagade sgeneralkonsuljn att med smickrande uppmaningar glädja on sådan mängd personer bland hans slägtingar och skyddslingar, att de ifrågavarande få vetenskapsmännen måste hysa betänkligheter mot att Infinna sig i Egypten med den dimmiga kometsvansen af ctt sällskap, som icke det ringaste motsvarade den tillkännagifna betydelsen af kanalens öppnande. Så tackade d:r Petermann, så tackade d:r Kiopert och flera andra atböjande för inbjudningen, och kometsvansen afgick utan : stjernor till Egyptens himmel. Ett sullkomligt obskurt sällskap: några rättsassessörer, som stodo generalkonsuln nåra, ett par reserendarier, som trängt sig, inpå denne herre, ett antal commis-voyageurs, af hvilka generalkonsuln samtidigt kunde begagna sig i sina affärers intresse, t E H samt för hederns eller skammens skull några professorer och privatdocenter vid universitetet o. d., dessa voro Tysklands officiella representanter! Mest sräpperade det att bland dem se en man, som engång,å under vår politiska reaktions tider, spelat en högst bedröslig och mindre aktningsvärd roll gentemot vår redlige demokra-j tiske solkrepresentant JValdecl, nemligen ! ! den beryktade Gödsche, utom för den War-jt deckska affären endast bekant såsom för-:s fattare till sensationsromanerna , NenaSahib, ,, Från Sebastopol till Villafrancas m. sl. hvilka på sin tid af länbibliotekens a kostgångare formligen slukades såsom f högst pikanta läckerbitar. r Den tyska pressen var ej heller på ett se ysande sätt representerad vid Suczkana-le en, oaktadt denna i de tyska tidningarne et unnit mycket vältaliga och oegennyttiga sfå sakförare. Men representationen är nu L m gång för alla icke vår press starka n ida. Endast några få större tidningar la kickade korrespondenter till Igypten. re 3land dessa pressens representanter intaoc ser i hvarje fall IIans Wachenhusen den Si örsta platsen. Ilan bevistade för , Neue ssr reie Presscs i Wien räkning kanalhög-ur idligheten. Denne mycket bokante turist si ch resebeskrifvare har det stora söreträ-m let att vara uppriktig, och detta företräde! vv ar han i sina: meddelanden från Egypten ske å ett lysande sätt häfdat. Han erkän-ha er naturligtvis Suezkanalens betydelse, lic! en invigningshögtidligheterna, khedivens i gr äster och de egyptiska förhållandena unerkastar han en kritik, som i afseende L å skärpa och pikant uppfattning ej lem-sen ar något öfrigt att önska. Utaf en och sö nnan klass af gästerna lemnar han en de kildring, som noga passar in på hvad vi en ruka kalla ,,packt. Man kan ej tänka be g något oförskämdare än det sätt, hvar-til å khedivens gästfrihet blifvit missbrukad. aftt mycket lärorikt exempel härpå berätde ir Rachenhusen om en tysk. Dennelför erres reskassa hade blifvit tom. Sådant vil an hända, och vederbörande konsul är igr ylika fall alltid gerna beredd att hjelpa sec örlägenheten. Men att begagna denna tar väg var alltför obeqvämt för vår lands-sqvan. Khediven kan hjelpa fortare och ste lligare. Utan alla reflexioner öfver det est issande och andra ,fördomar, går vår sig ndsman till sin hotellvärd, låter denne bla fva sig en (för ölrigt lumpet liten) sum-Scel a och öfverlemnar åt honom att upp-der tta densamma på khedivens räkning! — sin