MU HUIAIHt5W I-tILIUMODIHIIAU, NME MVA LAU-7fSTv åren lemnat fäderneslandet för att i andråa verldsdelar söka en mera vidsträckt verk. samhetskrets, har P.-T. för i Tisdags ati omförmäla åtskilligt, som för allmänheten icke torde sakna intresse och som vi derför här nedan återgifva För omkring sex år sedan åtföljde kommissionslandtmätaren i Kalmar län M. Forssman, efter erhållen tjenstledighet, till södra Afrika en derstädes förut bosatt broder, och redan inom kort lyckades F. vinna anställning såsom guvernements-landtmå tare i republiken Transwaal eller syd-afrikanska republiken, hvarest han efter några års tjenstgö ring befordrades till ,landtmäteri-general och cheshvilken befattning han äfven af svenska regeringe tilläts att emottaga och utöfva intill den 1 sis lidne December. För att fortsätta sin verksamhet i denna egenskap, har F. nyligen gjort ansökning om ytterligere tjenstledighet under 3 år; och af de upplysningar, han i sammanhang dermed lemnat, inhemtas, att nämnda republik, som sträc ker sig från 24? till 27? sydlig latitud och från 262 till 29? östlig longitud samt ligger nordvest om Port Natal och norr om floden Waal eller Ky Gariep (gula floden), blitvit hufvudsakligen befolkad at holländska bönder och organiserad i slutet af 1840-talet. Hufvudstaden beter Potchefstroom. och republikens hela territorium, hvars håjdlage varierar från 4,000—7,000 fot öfver hafvet, utgör omkring 3, 190 qvadratmil. Klimatet är sundt, och landet lärer förtjena synnerlig uppmärksamhet för sin rikedom på mineralier. De af tyske mineralogen Carl Mauch inom republiken nyligen upptäckta guldfält bearbetas med gynnsamma resultater, och ätven diamanter lära blifvit funna i Waal-floden. Kaffeoch sockerodlingen bedrifves med framgan inom åtskilliga distrikt och af spanmål exportera årligen betydliga qvantiteter. Inflyttningarne från såväl Europa som de på syd-afrikanska kusten belägna Capoch Natal-kolonierna äro i ständigt tilltagande, och republiken synes med raska steg gå en lofrande framtid till mötes. Folkrådet och regeringen förena sina bemödanden om att ävägabringa vänskapliga förbindelser med fremmande makter. Genom en den 27 sistl. Juli i Pretoria atslntad traktat hatva gränserna emellan republi ken och portugisiska besittningarna i syd-Afrika blifvit reglerade, och dylika regleringar emot angränsande, af kaffer-cheser beherrskade, områden åro dels afgjorda och dels föremål för pågående öfverläggningår. I nyssnämnda traktat är republiken äfven tillförsäkrad fri export och import i alla portugisiska hamnar i syd-ÄÅfrika, och republiken, som redan har konsuler anställda i flera europeiska länder samt i Capoch Natal-kolonierra, tord derföre snart blifva i tillfälle att öppna handel med alla främmande nationer, helst atståndet emellan Delagoa bay och den genom traktaten bestämda stra gränsen för republiken utgör endast 16 å 17. svenska mil. För närvarande lärer visserligen den hufvudsakligaste importen bestå af engelska och amerikanska fabrikat; men äfven åtskilliga svenska produkter äro inom republiken allmänt och välförtjent värderade. Forssman anser derför troligt, att sedau kommunikationerna hunnit vidare utvecklas, en alltjemt stigande import af svenska artiklar kommer att ega rum, synnerligast som dessa i allmänhet äro bättre och äfven billigare än engelska och amerikanska fabrikat. Slutligen lofvar F., som synes följa republikens utveckling med lifligt intresse, att derom framdeles meddela vidare upplysningar. — Simoch badinrättningen för fruntimmer. Frågan om en utvidgad sådan; inrättning är nu afgjord, och arbetet med grundfästena för densamma pågår som bäst å den af K. M:t upplåtna platsen vid Skeppsholmen. Arbetet, som skall vara fullbordadt den 1 , är kontraheradt med byggmästaren A. W. Strehlenert. i 83 — Den Dammska expeditionen till Braejlen kan sägas hafva utfallit under medelmättan, skrifver Dagligt Allehandas, korrespondent i Brasilien. Det är redan i svenska tidningar omtaladt, hurn de, ankomna till kolonien Donna Francisca, anvisades ansträngande vägarbete, erhöllo dålig föda och otillräcklig aflöning, hvilket, i för ening med ett tryckande klimat, hade till följd t de snart skingrades som agnar för vinden. a reste söder ut till Plata der de sägas vara anställda som aherdar, ora styrde kosan till Norra Amerika, icke få återvände till fäderneslandet, och tolf af dem företogo matt till fots följa utmed hafsstranden från Paranagnua till Santos, derunder de i 11 dygn fingo utsätta sig för hittills okända faror och mödor, och hafva de naturligt nog från denna äfventyrliga färd många sagoli la, med jag dock vågar fylla Allehandas spalter. At dessa arbeta nu fem här, och de öfriga vid vägarbete i närheten at S. Paolo. Hur mörkt det ock sinndom har varit för de våra, så har dock! ngen följt tyskarnes föredöme, af hvilka en skar Isen af sig i kolonien, en annan hängde sig i Santos o. s. v. En svensk (Lindgren från Stocksolm) dog en naturlig död på s onda plats. ut halft års vistande här ger icke tillräcklig arenhet för att döma om eler fördöma utvandr n. sen till Brasilien. Men om det eger sin sanning. wad som nyligen stod att läsa i svenska tidninsar, att ingen annan än den, som hä uma nåste kämpa mot fattigdom och fö esa till Amerik huru mycket mer gal letta om Brasilien! Der lefver man, så att sä tstött ur både kyrka och stat, alltid med missroende betr: d af en befolkning, som i hy ing och ation aldrig kan med nordameritanska folket jemföras, och dertill kanhända i ett . limat, som ottast till en början lägger emigranen på sjuksängen. — Riksbankens veckorapport. Den 18 Dec. Den 24 Dec. Rdr rmt. Rdr rmt. Jtelöpande sedlar 26.510.8. i tdragsposter 3.005,87 edelskuld 23.505.01 )eposisjorer 4,90 3 edel-och depositionsskuld 28,110,: Ppegagonde andekreditiver och låpejörlag 6.177.:30 Sar 34,587,674: ankens recervford 10.58 Summa 15,174.31 lIetalliska valutan 15,171,31 ELandsorten i . Norrköping. Folkmängden i stadens, Iled-J igs och S:t Johannes församlingar har under år 869 genom utflyttningar minskats med 515 peroner och utgjorde vid årets slut 23,346 personer. Stadsfullmäktige hafva återvalt sin ordförande ch vi de. J a. Ledigt pastorat. Kyrkoherden i amling af erkestiftet J. J. I. M. Marens afled d. 1 d:s 6612 år gammal. Drunkmade. I Uhsala-Posten, berättas: Dagen bre julafton begåfvo sig landtbrukaren Leonard indqvist i Marby, Arnö socken, och en hans son t på isen för att ..nimpla aborre. Då de emel