Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 januari 1870, sida 2

al embetsoch tjenstemän är en förlorad craft. Och när dessa platser utgöra en imsvudsaklig tillflygt för den studerande ingdomen, så kan man vara viss på att rela landet skall lida deraf, ty hela dess ingdom kan då icke frigöra sig från att syfta mot detta mål. — — — , Värt offentliga undervisningssystem har det svåra felet att endast dana tjenare åt staten. Universitetet är en magister-fabrik; den tillverkade varan efterrågas endast för kejsardömets förvaltningsgrenar. Men allt ungt folk eftersträfvar icke förty den officiella åsnehuden, emedan han sitter så väl och emedan han vittnar, säga professorerna i viltaligheten, om ,ett träget samlif med den latinska och grekiska forntidens mästerverk. Sanningen är. att vi gifva åt ett demokratiskt rikes söner den mest aristokratiska uppfostran man kan tänka sig. Det är en vacker sak detta: konsten för konstens egen skull, vetenskapen idkad tör sitt ändamål, och om vi utgjorde ett samhille af englar eller millionärer, så skulle vi 8 visserligen mindre kritisera detta andens sublima vagabondlif, som höjer sig öfver denna verldens hvardagsbehof. Men nu hafva vi ett mera reelt kall att fylla bär på jorden, och inkastade i lifvet måste vi förvärfva vårt dagliga bröd i vårt anletes svett. De rike allena kunna smörja sig med gudomsmaten. Universitetet uppdrager åt oss unge herrar, som tillbedja do broderade uniformerva och förakta industrien. Så låter den franska racen den anglosaxiska kolonisera Nordamerika och Australien. Vår undervisningsministöÖr, som i sina händer har Frankrikes ungdom, ledningen af hvad Lrankrike skall vara i morgon, syndar i att ej sätta sig i jemnhåjl med sina pligter, och att ej göra bruk af sin makt. Man fårbättrar ej ett land på tjugo år, emedan de mogne minnen vidblifva sina äsigter; men de unga träden hafva den mera läraktiga safven och universitetets stormästare håller under sitt inshytande morgondagens slägtled. Efter det tidningen anmärkt, att under kejsardömet endast en undervisningsminister egt den rätta upp attningen och känslan af sitt kall och sin myndighet, nemligen m:r Duruy, frågar han: ,Hvilket skal! det unga Frankrike vara, som uppnår den moguna åldern samtidigt med den kejserlige prinsen? Det skall hafva den franska karakterens ärfda förtjenster och lyten; ingenting skall vara förbättradt. Samma orolighet, samma kärlek till buller och politiska debatter. Lägande för blotta ordet frihet, älskar man revyer, karuseller, illuminationer och gör då och då dumma streck, som kunna blitva revolutioner. När Napoleon I ännu var blott konsul, bade ban uppfattat att han skulle beherrska nationen genom den offentliga underisningen. Han önskade officerare för sina härar, och så pålade han skolorna en militärisk ordning. I dag behöfva vi producerande min, min, som förmå att kolonisera Algeriet och ännu alligsnare trakter. Det är ej nog med att den trefärgade sanan promenerar öfver hafven på våra krigsskepp; det fordras att vår handelsflagga svätvar öfver alla haf. Det gäller allwå att skapa ett nytt universitet, hvilket, i stället för alt dana blifvande embetsoch tjenstemän, er oss med köpmän, jordbrukare, skeppsredare. Försn betonar härefter vigten af specialbildningen, i stället för de höga akademiska graderna. Och slutligen böra centrala teckniska läroverk upprättas, såsom t. ex. för handelsmarinen, der först nyligen en undervisning uppstått genom — dominikanermunkarne! Är det ej, utropar förs:v, ett egendomligt drag af vårt närvarande undervisningssystem, att munkar vågat, i patriotiskt syfte, grundlägga en bildningsanstalt, som Colberts eftorträdare hvarken vetat upptänka eller verkliggöra? Till de omständigheter bidraga att rycka ett lunds bildade ungdom ifrån det kraftiga och nyttiga näringslifvet till tjanstemannabanan, höra de akademiska stipendierna. Åstadkomna i äldre och nyare tider af välvillig hänsyn till obemedlade ynglingar med förmåga och håg för studier, hafva dessa understöd varit mången en god bjelp att kunna genomgå sin studiekurs. Med förJnanaan UFänna dacsca stinon-. som betydligt