Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 december 1869, sida 2

Å de i Stockhola. boende in knale man denna qvill Car Wilhelm st Strandberg (Tuwis Qualis), som var Hama onde I hi lula, Ilan sitter i akaemien sedan år 1362 på den stol, som sehafts ar Leo ppold, Grubbe och IIvasTulis Qualis, Byr värderade öfför närvarande redaktör at är kusin till justitierådet m denna sång skulle hafva intagits i akademien. Den sistnämnde är fven till lefsadsåren yngst af akademiens ledamöter. IIan är 44 år. IIans hustrus jl le död och ännu sednare hans V ästaren Strandbergs fränsille samt äfven fysiskt lidande hindrade honom att denna afton infinna sig. Justitierådet Strandberg har på den vittra banan utmärkt sig isynnerhet som öfverittare från Horatius. Uan besitter stor bildning och fin smak. Vers Posttid Strand Den förnämsta episoden under aftonens lopp var pristagarnes framförande för att emottaga sina belöningar, en något teatralisk scen, men hvars verkan störes af det pga ulrymmet, der sekreteraren framsläpar de lyckliga, men till utseendet mycket olyckliga I herrarne från ena skranket bake eterare:tolen ända till dins stol, i ett alläg et sjerran. Såu bekant är, fick hr Wijkander akadeons andra pris (det första gass ej bort, ehuru man tior sig veta att det varit nära tt tillfalla just denne pristagare) Det risbelönte stycket är ett femakters skå1, kalladt En kOnU3. Hr Esscen :des likale es med andra priset för yraakters skådespel ,, Sigurd OlofSSOH. Sedan pristagarne ur direktörens hand git belöningen, en guldmedalj, släpar n i sin oduing sc eraren efter sig. ill dess man hinner estradens nestagaren af reteraren för att på nheten. batier hafra hint annat åtskilligt att söra till föremäl för kEIe. Jag Loppas dock få tillfälle att låta böra af mig straxt på nyå wet och önskar er emellabd ott godt slut på det gamla. NM N