Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 december 1869, sida 2

grundligare. uppstå ur denna 4: 2t; frågan. Ett kort men blodig Tysklands potitist så tyska förbundet, denna process, trädde i verke och icke långt sednare Osterrike förvandlats til hbygdt Ungerns ir :ned den m: gdt genom I kt, för hva lagd Rysslauds Ön kandias sj. Parkiet, revolutionen i t med Skall Po! årtionden, som skola gliva svaret på den på konsiitutior 1ell ågonsin åter r kommande g ongestaltade Uning. Det nordnaturliga biklningsbörjan ar 1867, 3 hade kejsardömet! -Ungern, Srandå och pål och jemlikbet es fötter det blifvit vapen, vi I Öster: i mot Spanien un, som sluhy 301 t ta Hour onens förjagande a Euro troner, ännu pågående iget på Kuba och det ännu ej fullt afslutade kriget i Sydam ullat Paraguay till en ödemark äro vidare yttringar af det nu bo nude tiondets krigiska anda. väl suart vara rilländ Dessa irjde pna. Skall menskligheten deretter hafva tätt nog af blod? ill slasfveriets upph i N. Åmerika ansluter sig lisfegenskaperts upyhiikhade i Ryssland. en social reform at utomordentlig i det att deuna stora dal af vår ver dsdel skall h ett fritt boudesta ii egande je ma att s vigt, jder visa. Genom pr Ci 1 a! älvon dot ul tagit ett stort steg jen eng statskgrkans upp på Irland i wil den första stora fen — den politiska, reordnandet a såten 8 ländiho förhållanden, på cut sitt, som betryggar den jordbrukande urbetarebofolkningen or: okränkt besittning af dess os frukter. I öng Genom den fredliga rerolati enomfördes i December 1865, en Sverige ordnat sitt gamla, representativa 8: som betryggar tola äfver tillika krostatsskick på ett t. kets rätt och makt att sjelst besint sitt öde, en retorm, som var nan på de kommunal-lsgar ar igenom en utvidrad sjolfs åvägabragt mom de mindre samllillena. Genom landtdagaf April 1569 har äv land varaktist intri staternas leder, och rankrike usa Fr tiga Fr tagit det parlamentarisk: t, som beröfrades delta lund tonoma den dikt aitur. som grunde ades i och med statskuppe en a På de soc det fria mm. Ialelldfördrag, skall — srihandeln befi rv ideerna ytets på S Om: handelstvisla derpå man kan ej Stas alitmer i staternas lagar, och dymedelst de skrankor upphåffras. som förlama hrarje lands kralt att inre på ett naturligt sitt utveck!a sina resurser. Det fjerde stånde ot nes stora — här i flera git icke obety dli nsteg taförbätting i sina materiella vilkor och nde af sin samhällsst: ilining, om de båda krafterna: bildning och sjelfhjednp. 8 hafva arbetareföreningar uppstatt i Europas festa stuter, och så är don s. 50ciala frågan ställd på den rätta grundvalen för sin slutliga lösning. Den reiigiösa fördragsa mheten hai nit nya segr sedan t. o. m. i iutoler: sens hemländer, Italien och Spami voligionsfrihet blifvit införd. land har ett och annat steg blifvit taget den rätta riktningen. Den fria ior ningen skall ej längre kuuna tjettras, och k. ar, ar, i den nya reformation, som engång skale. gifva åt menniskorna l.ögre och 2 i löreställningssätt nt och djupare och sannare fromhet, å aka till detta artionde : utÅmt niot,äs våldets dåd. l.lA de kunna da sina krafter bättre än till att ! vandra, k vande detta nöje riset al sin egen het och välfärd. — I zvenne årtionden sedan området, bar fö varande vunnit den bet vännerna blifvit makter, hv moraliska inflytarde växer med hva Deras slutliga seger är viss luför hvar och en, som tror på det godas seger öfver ondskan. Och niir så en ölvervunnit sitt natiouslhat sina fördomar, skall man bli tillbaka till detta ärtionde, för att der se de frön nedlagda, hvarutur de träd upps skugga en lyckligare och Hd! klighet hvilar. Så skola ock jordens 3 Å allt mera mötas på den fredliga vädiob: ar för täflan på andens och rbetets n ligger i dessa verldsexpositioner raf tvenne förekommit under innevarande årtionde, fenligor i Loudc Sö2 och i Paris 1567. on l Miven vårt eget land har upplofvat tvenne sådana tätlingar, nemligen industriexhosilonen i Stockholm 1566 och konstexpositionen i Göteborg 1569, båda mer eller mindre gemensamma för alla nordens förbrödra fe länder Till samma må och underläirtaudet tf det inbördes utbytet utaf avdens idoguetens produkter, syfta de alltmera utbredda kommunikationsmedlen i teicg alledningar och jernvägsanlägan La mindre trenne tolegratti ådar, agda pa et, som för rdes in på de: prakuader det innelol tydde viska u sång folken 0 a och 2 icl: in ucdl