Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 december 1869, sida 2

Article Image
tehorg d. 21 pPecember Ett årtionde har om några timmar nedsjunkit i tidens haf. Det är en obetydlig period i verldshistorien, en droppe i hc vet, men likväl har denna period varit både bändelseri k och betydelsefull, ja, till den crad, att näppeligen något föregående decennium har sina blad så fullskritna a enokbildaude tilldragelser. Inom den s. iviliserade verle falla under denna tidrymd sju ä åtta I ett i sanning aktningsvärdt antal al slika blodiga sårströelser, uti ett århundrade, då man on tid ansap et Omöjligt. Kejsar. Napoleon III hade lyckligt besegrat Österrike och trodde sig, genom treden i VIllafranca, hafva bestä llt allt väl för Italiep, men det tyckte icke italienarne sjeltva, och derföre tog sig Garibaldi det hadet för att med en handful unga män eröfra konungariket Neapel och Sicilien — det var 1860 — hvurefter Victor Emanuel kande, i Mars 1561, proklamera kOHAUngulstet Italien, ett namn som icke lörts i erldehisterien sedan århundraden tillbaka. t blef dock ej detta ärtionde sw-unbadt, se detta nann utbytt mot vare sig imperium romanum, elier det ännu stolce prespublica romanar, ty Rom har ännu ej blifvit Italiens hufvudstad. Men som historiskt faktum dvarstär den it lienska halföns förening till ett rike. S var patriolernas dröm i det värmaste förverkligad, och detta genom krigståg, som i 10mantik ej ötverträttes ul allt had sagam och sången diktat. Kna ppt hade krigsbulle lien upphört att sysselsätta telegraftråJune. förrän budskapet anlände, att i Nordamerikas förenta stater den gnista iramsprungit, som skulle under 4 komande år fylla dessa nejder af jorden med krigets ödeläggelser och fasor. Det var len 14 April AS61, som slafveristatsförbundet, i sitt öÖfsermod, pianterade å fort Sumter vid Charlestown den nya lagga, un skulle för ev fästa daivericti i ti ution på N. Amerikas ra är derefter sljurnsvajade från fort Sumters i aiverict uppryckt med rötivi: Och den svarta racens millioner ställda i jemlikhet med den hvita racen. Det tordrades en kamp af sådana vexlingar och oerhörda anstringningar för en sådar ång. Men var kampen svår så va också segerns frukt ofantlig. En ny id ar derded blifvic öppnad ej blott för N. Åweri! zu utan för hela den svarta racens tinerra från Itater Unionens seger följde ock slutet på den romantiska, men tragiska episoden tt Maximilian I:s kejsardöme i Mexiko, på Montezumas trou. Ifrän Pucblas eröfring f. fransmännen, i Maj 1863, till den 19 fani 1867, då den österrikiske fursten öll, genomborrad af kulor, på Quoretaos glacis, ligga endast fyra år, men mra manga telslagna beräkningar, huru nånga krossade förhoppningar, Luru måna hjertesorger fylla ej dessa år med sin dagan och sin jemmer! Främlingarne voro mellertid åter förjagade sråu Amerikas ord och Juurez genom nytt val aterinsate värdighet såsom president i land. 3 indels sens återverkan vå Frank har t betydlig. i det den cke minst bidragit till de förändringar i tta lands politiska system, hvarmed detta utionde slutat. En fruktansvärd jäsning hotade det stora ka våldet med svåra kriser, då den lyckliga revolutionen i Polen gafrörelsen m atman riktning. Kejsardömet räddades, uen kon NuDgariket Polen utplånades inda ul natanct. Ett af vår av ech en ktigaste riken sjönk i sin js saf ini uropas ögon. De fria folkens I ympatiicr bade endast gjort grafven så. nycket djupare, til lintetgörelsen så mycketi: ör

31 december 1869, sida 2

Thumbnail