Stockholi msbrel (Från redaktionens korresponden. Stockholm den 2 Om julen är just icke mycket att st Att den firats äfven i i i huf (ad len, kan ni möjligtvis in er och det har ni måhärda också redan hört talas om. En föregångare till julen, barnens fest, är svenska akademiens arsh rid, hvilken, såsom kanske äfven en göteborgare har reda på, firas den 20 December. Ehuru gammal stockholmare, har jag icke på mycket länge sökt inträde i akalemien, jag menar naturligtvis till akademiens högtidsdag. Ilvad inträdet i akademien sjelf beträssar, åberopar jag fabel om räfven och rönubären. Jag kan icke påminna mig att jag sett någon miens högtid sedan år 1536, i då halfårhundradesesten firades och j: verkligen var närvarande för att Li sedermera så välbekanta skald Pogner — ,jag stod på stra kungabo no — uppläsas. Tegntr zur icke närvarande, det erinrar jag mig ket väl, men kan omöj myc 3 mig bilen som upplästo I baas I år tänkte jag så här: lönar mödan att vänta till hundras ar 1SS6, för att återse akade kunde vara så godt att begifredan i år. Och så infann jag mig, 20 December, kl. precis 11 1. m., ut liten obskur vrå af Stockholms börs. Åkalemien och grosshandlarsocieteten ha ge mensam hushållning. I den mörka vran stodo två lejon, en på hvardera sidan om dörren, men. jag tror att begge voro al vapp och lemningar från någon högtidlig stuud, då borgerskapet och stadens femtiv udste eller kommunen, som det m kanske het i Strax ba adt ziorde ringaste svårighet va at: lenma mig inträde i alader mien. Jag fick ett hråt och vackert kort och passerade åter förbi tan ötver ra kad lver att ej ra in10 Sv tackade vändningar från vaktmästarens sida. Kun jag genom mina relationer skatta karlern medaljen pro litteris urtibus, skulle det blisva mig ett stort nöje, men det är v att förmoda, det han redau erhållit denna välförtjenta utmärkelse, — Man tar he st hvit halsduk — hede bijjettutdelaren hviskat åt mig. IIan tyckte