Article Image
väl att jag kunde behöfra den påminnel-fj sen. S 110 Palf sex på astonen hade hvita balsdnken på mig och stod redan i förstugan vid T nd. N gra 11925 28 jag icke till, men åtsk i nadierer i björnskinnsmössor och god hålldaue göra, alltid hedoravakt emien. — Det är an för franska ak ademien, — utropade en i St ockholm kind personlighet, hvilken varit i Paris och aldrig kan glömma det. — Utanför franska akal mien ser man bara i tliga liniesoldater, icke en endasi innsmössa, fastän i Paris är så stor tillgång på den varan. j eg på, ända upp i stora vånin-Åe hje Iptes af med tulabben och galoerna och inpassades uti en dörröppg, der jag hvarken ku nåt eller tillbaka eller åt någonder m. Oaktadt klockan icke var mera än tre qvart till sex och högtiden skulle börja först half sju, voro försalarne öfverfylida med våäntande, alla högtidsklädda. Trängseln var af värs:a slaget. — I Paris skulle man bilda qucue — örklarade den nyssnämnde uy parisaat, det här, än Det hade nog så, men Janst svenska ingdes a varit förständigt, tyckte ke det icke passades emiens bågtidsdag. var vid bästa I : feädad dörrarne till Å ckllolms storartade l ck irerad. Då blef trängseln naturlig vi nu värre och hotade att ölver i saker. Alla skulle på salen. Sk böner, : en tårar, hvassa armbågar emellan bräckliga refben, kratsch i sidenklädningarne, herrarnes hartar obarmhertigt hopplattade, och så kom hela sö skapet slutligen in i salen. Stora börssalen i Stockholm är praktfull i sin högtidliga enkelhet i hvitt och guld, briljant upplyst, hög, rymlig och nästan ni astieisk Jag vet ej huru börssalen i Göteborg ser ut, men undrar ora den kan vara så priktig, som den stockholmska. Ursäkta denna undran! Den härleder sig ingalunda från något afundsjukt stockholmsintresse. Ändtligen var man placerad. Jag satt ; mycket bra och kunde få en förtr el; öfversigt af den eleganta samlingen. Vid : 1 1lena kagvå iggen och iramsör de dörrar, sem annars utgöra hufvudingången, varden kungliga tribunen uppförd. Den ännu tom. Midt på golsvet och således n midtför tribunen var en stor upphöjning, klädd med blått tyg. På den upphöjningen stod ett långt bord. OmEring det bordet stodo aderton karmstolar, nemligen ästa vid hva ra långsidan och en stol vid hvardera bor dan. larne äro num : en med s romerska siffror:0 IV, ;. sjutio år sedan. siolen i h Leknbeea Lindblom C gcltetein successivt sina platse der 8 sole n mi de emot, n:o VIL såg ksrådet Axel v. Fers0n. Mauris Armfelt inpehade den der stolen, n:o XVII, ramför hvar stol står ett ljus i en liten, ful stake, möj af silfver och sannolikt från den sl ustavianska tiden. Alla ljusen iäro tända, N fven om de platser, framför hvilka del: stå, äro för tillfället obesatta. För tio är sedan på den här dagen slocknade detsel ljuset, som sted framför stolen n:o N. och kort tid derefter atled biskop Agardh,i3 stolens dåvarande innchafvare. Aan be-5 dyrar, att saken förhåller sig så. Jag biott berättar. i några ochj! Stolarne vid hrardera bordsärdan örou afecdda den ena för akademiens direktör, den andra för sekreteraren. Direktören, !? liksom kansleren (vice-ordföranden) ombyv tas hvart halfär. Sekreteraren är beståudig, — I franska akademien är sekreteraren också beständig, — upplyste den of1 mimada isersäanen, — men direk Ä tören och kansleren bytas 011 hvar t :mad. Och icka ser det så högtidli at på höstdsk agarne och vid rec nerua. De si den ättkantiga saIUI. under ruttte stora Kupol mwycket mindre festän vid sådan bi ring. Åkeniens ledamöter hafva icke bestämda latser, utan sitta alltefter som det faller på de amäteatraliskt uppställda bärarne, hopblandade med medlemmarne af stilutels fyra öfriga akademier. Högsts siver dem ihronar direktören med sckroeraren på sin venstra och kansleren på in högra sida, alla på en tribun. Alla nedlemmarne hafva institutets uniform, som har stora 3 broderier på fracrens krage och bröst, Det var blott paÄ r Lacordaire som steg in i akademien i se: hvita munkkäpa utan tecken till broleri ier, och ... en Längre hade min granne icke hunni upplysningar, da heta förden reste sig och helande kun Sliga familjen, w ig bestod endas 2 conungen, de 2 hertigarna, hans bri-. ler, samt hor k Dalarne. I de e drottning sk hlt före1 e publiken för sin uppmärksamhet och behöfde 1. j längre skåda i tker eller mönstia ha ha warandras toiletter och fig or. Kargen ich prinsarne hade mi igtvis af artighet mo Jag Irr att min hdeles i kronolog nycket mi att nm de h ndra föremel sin uppmärksamhet. est commarherren Falnchjebn, Sveriges komin: sarie vid verktsusstälbingen i Parisldåe 7 och noe set förforen i allt hvad tilljär i örer, framförde enj oft ild plats invid skranket, va as stol, och strax derju: kammarl e med j oc

31 december 1869, sida 2

Thumbnail