Article Image
och sör lifvet ofta onyttigt veta. Arbetsskolorna för slickor äro upprättade genom enskilda eller genom kommuner, ofta äfven genom qvinliga föreningar. I provinsen Ostflandern funnos, bland en befolkning af 800,000 innevånare, 369) sådana arbetsskolor med 17,000 qvinliga lärjungar. I städer och stora byar i Frankrike, der det finnes flera skolor, förena dessa sig om inrättande! at ett arbetsrum, der flickorna om qvällarne, sedan de lärda skolorna äro tillslutna, undervisas i all lags sömnad, äfvensom i tillklippning, under en erfaren och skicklig handarbeterskas uppsigt; och man afhbjelper sålunda en svårighet, som i andra länder är så vanlig, att finna en lärarinna som på en gång kan undervisa väl i sömnad och i de högre undervisningsämnena. I dessa arbetsrum läres också ortens förnämsta qvinliga industri och bringas till fullkomlighet. D8r broderi är den förnämsta industrien, anskaffas goda mönster från ritskolorna, dem barnen läras att utföra; sålunda öfvas deras skicklighet, förädlas deras smak och spridas goda mönster ibland dem, som lefva af sitt arbete. Det kan derföre icke väcka förundran, att fransyskorna äro oss öfverlägsna i broderi. Vi hafva sett omnämndt, att spetsknyppling läres på samma sätt. —— — Mljtte alla och en hvar sträfva att bär i landet bringa arbetet till sin rätta heder, hvilken det uppnår först då när hvarje man och qvinna företager sig något till sann nytta för sig och medmenniskor; och må ingen ringakta den visserligen i allmänhet i början föga betydliga inkomst som kan vinnas genom hemslöjden! Myrorna i de tropiska länderna bygga hus, som äro tolf fot höga, men hvarje myra hemtar på en gång endast ett dtoftgrand. Pyramiderna äro de största och högsta byggnader på denna jord, men hvarje mejselslag och spadtag, som åstadkom dem, var endast en lapprissak. Medlen, som framkalla en vcrkan, äro ofta obetydliga; men vi få icke förakta dem, så framt icke resultatet också är obetydligt. Och detta är icke husflitens allmänna utbredning i Sverige. Den skall utomordentligt höja vår nationella produktion och folkets utkomstmedel; och större ännu än landets ekonomiska vinst häraf vore måhända den moraliska; ty flitens frukt är ej blott bergning, utan äfven sedlighet och frid i bemmenf.

30 december 1869, sida 3

Thumbnail