Lu VIC Lily 191—-1—1 MM 7 8— fabriksvåsendet ligger häri för arbetarnes välbefinnande, men man kan ej kalla denhöjd. i detta ords rätta uteslutarde sysmiljens medlemindin del. Jordbruhållet bisak. orter kan emellertid detta a ganska vyttigt och passande, der nemu velolkningen lesver på små och magra jordlotter, såsom i vissa delar af vår provins Dalarne. Här har också alltid bedritvits en rätt bstydande husslöjd för afsalu, i laggkärl, väggur, väfskedar, m. m. Hafva der nu uppstått verkstäder för en finare fabrikation, såsom al symaskiner, så är detta en förträfflig sak, likasom det utan tvifvel är godt, vär allmogen i vår grannsocken Lindome uppdrifver allmer in slöjdskicklighet i snickeri. Fråga är likväl, om man ej skall kunna finna villverkningar, hvilka kunna äfven såsom rena husslöjder, för de lediga tiderna af dygnet, finna afsättning och bereda inkomst åt landsbygdens befolkning, till trots af fabriksarbetets öfverlägsenhet. Vi tro att sådana finnas, och nämna i detta fall tvenne tillverkningar, hvilka många gånger blifvit framhållna, de äro: Forgflätning och halmflätning. Ingendera af dessa, det kan man på förhand säga, har att frukta täflan med maskinen. Ilär är handarbetet ensamt herre. korgarbetet kan man sjelf bereda uet om anterande af korgom inom stad na af tre år gifver mwne till alla inare och gröfre delar af detta arbete. Härme kan man utföra icke blott prydliga och starka stolar, utan ock, med tillbjelp af nagot snickarearbete, bord, skåp och sängar m. m. Det är en förträfflig sysselsättning om aftnarne och, hvad bättre är, konsten är ganska lätt lärd. Det samma gäller ock om halmflätningen. Råämnet växer på åkern, och sysselsättningen, företrädesvis passande för de dvinliga händerna, gisver tillfälle till att utveckla ett icke ringa mått af konstsärdighet. Men äfven simplare saker kunna öras, nyttiga för hemmet, såsom halm8. U skor, mattor, m. m. Vi hafva velat framhålla dessa omständigheter med särskild hänsyn till en uppsatsi tidskriften Frandiden: ,Om husfliten i Srerige och dess betydelse för vårt landi, en uppsats, som innehåller många förträffliga anker, men dervid förfn begått, enligt vår uppfattning, det felet, att alltför mycket förbise den hussläjd. som afser den egna förbrukningen, för alt uteslutande fästa sig vid den, som kan afsältas till utlandet. Härigenom har framställningen också fått en stark hismak al protektionism, i det förs:n idkelig på hvad utlanet skall ifrån 098 sa för sin konsumtion, under det vi icke böra emottaga något tillbaka. De som befinna sig på denna ståndpunkt ömma alltid det oundgängliga villkoret för all afsättning till utlandet, nemligen reciprociteen. Men härom vilja vi nu ej tvista. Med försn äro vi fu eviga derom, att uppkallandet till ett verksamt lif af husfliten utgör ett af de mäktigaste villkoren för böjandet af vårt folks både sedliga kraft och välmåga. De varma och vältaliga ord för:zu i detta hänseende uttalar och de många goda upplysningar han lemnar, göra denua framställning särskilt förtjent af att uppmärksammas af hadets hushållningssällskaper och deras tidskrifter. Vi sluta med att anföra följande ord ur den ifrågavarande uppsatsen: Önskligt vore att skolråd och skolstyrelser, vid sidan af sina omsorger för gossars och flickors bokliga undervisning, äfven med uppmärksamhet tillsåge, huruvida barnen i hemmen tillbölles till arbete och deri öfvades. En prest i Norge (i Valders) har visat huru sådant kan, äfven utan allt inträngande i familjelifvets inre, låta sig göra. Då han i kyrkan pålyste skolbesöken för året, tillade ban den önskan, att de äldre barnen måtte gladja honom med att medtaga prof på ett eller annat, som de med sina händer arbetat. Ilan uttryckte sig med försigtighet, fruktende att allmogen kanske icke skulle tycka om ammanblandning af skolans religiösa och a s verldsliga väsen; men det gick godt; i tånd förmärkte Vid skolbögtiderne till ter så, att der förhördes i religion om ic i grafi och räkning m. m. på eftc r sålunda bela den egentliga I en var elutad med tal och sång påmint om sin anmodan. och några af flickorna tor h framlade pro: på spinning, stickning o ä , och en gosse hade ett förevisa en knit mod urholkadt skaft, er annan en räknetafla tet trädskärning Det var icke månvsa proi förste lret, men lihvå så vida, att prosten fick lust att fortsätta året der efter och de följande. Vid arbetenas förevisning blef tillfälle att framställa en och annan vägledan de och uppmuntrande anmärkning; liksom til premie kunde prosten köpa ett och annat stycke för andra stycken måste det bero på ,hederlig omnämnande. Detta exempel synes oss förtjena efterföljd; me vi skulle vilja vidare utst omsorgen om skol barnens uppfostran i arbetsduglighet. Månre de gkall vara så alldeles nödvändigt att de omkrin 500,000 barn, som nu, med en årlig kostnad omkring 4 millioner rår, undervisas i våra foll skolor, skola i :a flera års tid på inlärandet: bibliska historien, katekesen och något litet räkning och geografi m. m. d., för att, när d omsider återgå till sina i allmänhet fattiga Len stå lika oförmögne att b till familjernas u om när do först började sin skolgång? inder än vårt förspiller man icke så un: ärotid. Belgien, som på sin ringa yta föder en foll mängd, större än den Sverige och Norge tillsar mans bysa, bar gjort ofantligt mycket för a genom teckningsskolor, läroverketäders och arbet skolors förening med folkskolorna, stegra den ma liga ungdomens skicklighet och förmåga att fö sörja sig; och man der äfven sörjt ganska, för det qvinliga könet arb sskolor erhå de små flickorna undervisning i sömnad, sticknir pandsksöm och spetsknypp 3 m m., och bl tvenne timmar hva slagna till 3 UASHAorna öfliga n flickas n ön mm An fa te s 0 nnen. II.