dag föra er med mig till ett par af dem. Vi begifva oss då först till bildhuggaren Walter Runeberg, en son af skalden och som redan vistats 2 år i Rom, der han, vid en liten backig gata, ,Via della purificatione, arbetar i en till det yttre mycket anspråkslös atelier eller ,,studio, som det heter på konstspråket. Han håller för närvarande på med en grupp, i kroppsstorlek, föreställande Apollo och Marsyas, beställd af ett sällskap af damer i Helsingfors, der denna grupp troligen kommer att uppställas i studentbyggnaden. Modellen i lera, redan fullt färdig, och som sedan skall huggas i samma slags marmor, som Fogelbergs ,. Nordiska Gudar, visar Apollo med de finaste anletsdrag, spelande på sin lyra, och Satyren, sittande på en sten derbredvid och betraktande den strängaspelande Solguden med en blick som uttrycker den högsta afund, i förening med en förtvifians aning om att han i den musikaliska täflingen skall blifva den öfrer vunne. Vid inträdet i det inre arbetsrummet, se vi ett annat, jemväl nyligen fulländadt konststycke, ännu blott modell i gips, men som också skall utföras i marmor, framställande Amor, slumrande på sina vingar och med en pil samt kogret under hufvudgärden. Den lilla kärleksungen, som ser både söt och illparig ut, är beställd af en i Rom boende, finsk slägting till Fredrika Bremer. På tal om marmor, är det ett egendomligt faktum, att för ett par år sedan upptäcktes, enligt hvad jag hört berättas af ingeniören, baron Visconti, ett lager af stora marmorblock, i jorden straxt invid en af Tiberns fordna hamnar, inuti sjelfva Rom. Denna , marmorata, der alltjemt nya block uppgräfvas, utvöre förmodligen af marmor, som i forntiden hitkommit från Afrika och Grekland m. fl. aflåzsna orter och från transportfartygen urlastats på nyss uppgifna ställe, der jag för ett par dagar sedan såg arbetare i full fart med att dels ordna och dels bearbeta åtskilliga af dessa dyrbara synd. Jag skall nu föra läsaren med mig till den med åtskilliga eleganta hus försedda gatan , Via S:t Nicola di Tolentino, till en, så att säga, ,,konstnärs-kasern med den ena ,,studion bredvid och ofvanpå den andra. Midt i den breda trappan finna vi, invid en afsats, en klosterlik liten dörr i väggen, som förer in till ett elegant arbetsrum, der bildhuggaren John Börjeson (från Göteborg) som bäst håller på med ,,en nordisk kägelspelare naturlig storlek. Både ansi, -och muskelspel iro särdeles uttrycksfulla och visa den yttersta spänning och mycken kraft. Denna staty, som inom kort kommer att gjutas i gips, lärer skola hemsändas till akademien för de fria konsterna. Börjeson arbetar också för närvarande på ett annat konststycke, föreställande, jemväl i naturlig torlek, tvenne sjöjungfrur, solande sig på en klippa i hafvet — en älsklig grupp med de finate drag —, som kommer att huggas i marmor, å beställning af drottning Olga af Wärtemberg. för öfrigt ser man hos Börjeson åtskilliga vackra ch uttrycksfulla skizzer öfver nordiska ämnen. —