som att ornamenter i Paris framställas i perspektiv, IIr J. O. A, säger nemligen, då han omtalar ofvannämnda skola: ,,som isynnerhet gjort sig bemärkt genom sina utmärkta tillämpningar af beskrifvande geometrien. Man får ej inbilla sig att det här blott är fråga om torra matematiska figurer. Tvärtom utgöra dessa ritningar afbidningar af föremål, hvarpå menniskan i det dagliga lifvet oftast får tillfälle att visa sin smak, sitt omdöme, såsom byggnadsdetaljer, ornamenter, listverk m. m., hvilka, framställda i perspektiv i stor skala etc. Ornamentet framställes antingen ensamt medelst konturer, eller med färger på en plan yta, eller i basrelief. Att låta eleverna återgifva desamma i perspektiv vore att omintetgöra den nytta, som skulle vinnas, nemligen att lära den stränga symmetrien, de vackra konturerna, m. m. IIvarken den beskrifvande geometrien, som är söremålets projektion på den horisontala och vertikala ytan, eller perspektivet kunna således få någon användning på ornamentet. Expositionsjuryns utlåtande är särdeles klart, och här möter den fagnesamma omständigheten, att ritläraremötet härstädes förliden sommar uppställde precist samma grundsatser, hvarom man snart får tillfälle att öfvertyga sig, då mötets för handlingar utkomma at trycket. G.S. —————