Er — — hviskade hon knappt hörbart. Redan slog jag min arm omkring hennes midja: då genomfor mig plötsligt som en blixt tanken på Gagin. — Hvad göra vi! utropade jag och hejdade mig. — Er bror — — yet allt. — — Han vet att vi mötas här. Assja nedsjönk på stolen. — Ja, fortfor jag, i det jag steg upp och gick till den motsatta sidan af rummet. — Er bror vet allt. — — Jag nödgades säga honom allt. — Ni nödgades? stammade lion sakta. Hon hade ännu ej återhemtat sig och förstod mig endast ofullstärdigt.