Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 december 1869, sida 3

Mordiskt ansall. Den 13 d:s satt tandläkaren Knitzinger bredvid doktor James, som nu återkom från Suez-kanalens invigning, uti Marseillebangårdens restauration samt observerade derunder i sin närhet en ung man med torftigt utseende, som föreföll dem misstänkt. Denne steg upp i en första klassens vagn, och vid stationen Rognac, der linien förgrenar sig till Aix, steg han upp i en kupe, i hvilken doktor James sof. Tåget kom af någon händelse att hålla äfven i S:t Chamas och åtta minuter derefter i Miramas. Denna omständighet räddade doktor James lif. Mördaren torde ha antagit, att tåget endast skulle hålla i Arles och bearbetade derföre genast sitt utsedda offer med en af honom medförd mankiller. Då tåget for in i Miramas och höll der, släppte mördaren, som hade fattat doktorn vid strupen, sitt tag och flydde; doktorn trädde nu ut på bangården med ansigtet örverhöljdt af blod. Hr Knitzinger gaf honom den första hjelp och förde den sårade till Paris. Mankillern, som under striden hade blifvit albruten, följde med såsom corpus delicti. Mördaren spårades bort till kanalen, men kunde icke upptäckas. Man misstänker mördaren vara en person vid namn Pud, som för någon längre tid tillbaka mördade en senatspresident i en jernbansvagn och hvars spår polisen helt och hållet hade förlorat. Grefve Bismarck den yngre. Förbundskanslerns äldste son, Herbert, tyckes vara af en mycket retlig och stridslysten natur. Den duell, i hvilken han nyligen blef sårad i Born, var föranledd af en ordvexling om grefve Bismarcks, fadrens, törtjenster. Utmanivgen ljöd på krokiga sablar. I nägra tidningar berättas, att unge B. dödade sin motståndare, medan han sjelf fick ett allvarsamt hugg ötver hufvudet, hvilket hugg träffade ett knappast läkt sår, som han hade fått i en duell någon tid förut. Detta, i förening med en värdslös behandling af såret, föravledde att han fick rosen i ansigtet och sväfvade i den yttersta fara. En berömd läkare från Paris tillkallades pr telegraf, och ynglingen skall nu vara på bättringsvägen. Teaterarvoden. De konstnärer, som den i Frankrike varande teaterimpressarion Strakosch har engegerat för utförandet af Rossinis stora messa i franska landsortsstäder, ba mycket höga aflöningar. Så uppbär signora Alboni 30,000 fres i månaden och bar fritt logis i de största hotellerna, hrr Vicuxtemps och Bottesini hafva hvardera 5,009 francs i månaden, och de 5 andre konstnärerna hvardera 3.000 trancs, hvilket tillsammanlagdt utgör en liten nätt summa. Men hr Strakosch tager också en mycket hög enträ. I Lyon var hans inkomst under tvenne dagar 18,000 ires arseille lika mycket. En kristlig prest. Enligt en berättelse i Flensb. Nachr. har en prest i grannskapet af Flensborg för några dagar sedan inlåst sin äkta hälft i kyrkan och skall derpå vara bortrest utan att uppl kyrkodörren. Fru pastorskan skall af e förbigående personer, hvilka blefvo uppmärkamma på hennes rop, hafva blifvit befriad ur sitt fängelse. Hurn pengar kunna växa. År 1800 inköpte det bolag, som eger dockorna i London, ett annat bolags etablissementer, hvilket hade egt be-tånd sedan år 16SS, men som under de sednaste åren icke gifvit aktionärerna någon atkastning. I det gamla bolaget funnos 36 aktier, men som egaren till två af dessa icke hade anmält sig, afsattes 2.777 pund sterling för hans räkning, och denna summa har genom utdelningar, räntor och räl tor på räntor under årens lopp vuxit till närmare 900.000 rdr. Nu hafva afkomlingarna efter en viss Boddington, som år 1700 köpte dessa två aktier, anmält sig och påyrkat summans utbetalande, men de öfriga aktionärerna vägrade detta, på den grund att de två aktierna redan år 1800 måste vara att anse såsom ötverlemnade af egaren. Domstolen var emellertid af annan äsigt, ty aktierna bade aldrig blifvit annullerade, och arfvingarne ha fått lyfta den vackra summan af närmare en million. Spår af fornromerskt bergverk. Från Heielborg skrefs den 2 December: I de håremellan och Wiesloch belägna ,,Romerska bergverken hafde starka jordbäfningarne i början af förra månaden föranledt ett rikt fynd. De hafva kullstörtat en väldig kalkstensvägg och derigenom öppnat en af ingen anad, urgammal gång, i hvilken anträffades icke biott de omisskänneliga teckniska en af den fornromerska bergverksdriften, utan ven en mävgd kolsyrad zinkmalm (-Galmei:), som ra bade låtit obegagnad. De lade nemen endast. an på silfverhaltig zinkmalm för silfrets skull; den andra ansågo de a utan värde. Bergs-ingeniör Schmitt från Westfalen, som sistl. vår åter bade upptagit den gamla öfvergifna zinkgrufvan, ökade genast arbetarnes antal, för att befordra i dagen de funna skatterna. Spanska belgon. Den qvicke dominikanermunken Bocco hyser stark motvilja mot tobak, och då han en gång predikade för en mängd spanska sjömän, öfverraskade han dem med att säga, att det icke fanns några spanska belgon ihi len. Några få, sade han, hade blifvit insläppta, men de rökte så många cigarrer, att den ga frun fick ondt i hufvudet och Sankt Peter beatt hitta på någon list för att få dem ut derifrån. Slutligen lät han affischera, att en tjurfäktning skulle bållas utanför Paradisets portar, vid hv spanior utan undantag skyndade åstad för att åse fäktningen. Sankt Peter stängde u genast portarne och aktade sig sedan för att släppa in någon spanior. LTatinarne i Rom. En fransk publicist, som för närvarande vistas i Rom, har roat sig med att skicka hem till sin tidning ett samtal, som skall föreställa latin, men hvari icke blott franska, italienska och spanska, utan till och med engelska förekomma. Den bekante redaktören för den klerikala franska tidningen L.Univers, hr Veuillot, framställes också såsom introducerad i den höga församlingen af prelater, som nu befinner sig i den staden. Så här talar man latin i Rom i dagar enligt den franske publicistens uppgift: Påfven. — In nomine patris... (Man hör ett kanonskott. Alla biskoparne flyga upp i luften och stanna der sekunder). Påfren, lugnande dem: — Non effreyatis vos o filii mii!... Hoc concilium tant totum pacis, eroiso pouvoire facere ouverturam del concilii per instrumentum belli. Canonus est pacem nationibus. Alla biskoparne, nu lugna: — Dominus vobismePåfren. iste bent honesti. Et cum spiritu tuo. In nomine patris et filii... (Man kör åter ett kanonskott. Biskoparne flyga upp igen). rkebiskopen af Toledo. —Per sabrum patris mii, volete prouvatore nobis que Finventio poudradatat diavante 108? Påfcen. — Nani, nani, fratres mii!... In nomine patris, et filii, et spiritu sancti... Alla biskoparne. — Amen!... Påfren. — Concilium est ouvertum. Biskopen uf Rårunion. — Sanctus Pater, apporto vobis 400 kilos cafeti Bourboni; prima qnalitas. Biskopen af Orleans. — Amo miensus cafeti