Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 december 1869, sida 2

butikerna, äro hemforslade och behörisen inlagda. Handelsmännen öfverräkna sina kassor och hemförlofsa både sig sjelfva och sina biträden. Kontor och verkstäder stängas något tidigare än vanligt. Ur tryckpressen framilar det sista tidningsbladet. Tiggarskarorna återvända äfven till sina mer eller mindre varma hem, med syllda matkorgar, utbytande de kanske lånta trasorna mot en åyggligare beklädnad. Allmogen har återvändt med sina kärror och korgar, och mångelskorna ha lemnat sina kalla tält, för att i hemmen värma frusna lemmar. Så är det till hemmen lifvet blifvit förflyttadt. Det är der Julaftonen firas och julfriden breder sitt vallmodoft öfver det yttre lifvets bråk och stök. Men denna frid ligger ännu djupare. Han måste först råda inom vår eget bröst, i samvetet och hjertat. Och bor han der, den fridens engel, hvars vingslag nu susa i aftonstunden, så gästar han ock i vårt tjäll, men eljest icke. Ty der hat och afund, missnöje och knot, vårdslöshet och lättsinne bo, der flyr den gode engeln. Derför, I menniskor, bereden äfven den boningen för fridens emottagande, som heter — hjerta! Må äfven dess kamrar vara fejade och renade! Så blir det en goc 1.1