det en sådan tidpunkt skulle ligga oss så nära. Det ligger nu öppet för nästa riksdag, att gå ett steg längre, i det att den uppmanar regeringen att i detta fall varmt understödja den af kejsar Napoleon upptagna afväpningsplanen, hvartill regeringen bör lyssna så mycket hellre, som konung Carl XV ju hyser ett stort förtroende till denne sin höge frände. Det vore ju skäl, att konungarne började sträfva att likna hvarandra äfven i det som är godt. Ju mindre otta sådana tillfällen erbjuda sig, desto lifligare borde man omfatta dem, när de förekomma. Lyckliga statsstreck kunna blinda ögat för stunden, väckande en frestelse att följa exemplet; men föredömet af goda och rätträdiga handlingar visar vägen till en säkrare ställning och, framförallt, till en större inre tillfredsställelse och ovanskligare ära.