Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 december 1869, sida 2

skripter, men det går icke så sort som förut nere i salen, ty man kan i genomsnitt räkna, att det behöfs minst en timma för att reserera en qvarts timmas förhandlingar. Det finnes tillsammans 7 stenografiska partier, hvartdera bestående af 2 stenografer, 1 stenogratskrisvare och 1 afskrifnare. Från dessa gå manuskripten till revisionsassistenterna, af hvilka det finnes 4, 2 för folkethinget och 2 för landsthinget. Under mötet ha dessa plats i salen vid stenografernas bord, och det är deras åliggande att följa förhandlingarne med den största uppmärksamhet, så att de efteråt kunna komplettera möjligen förekommande luckor i stenografernas manuskripter, likasom de ock måste anteckna den ordning, i hvilken talarne uppträda, de inträffade afbrotten och störningarne, förekommande kraftuttryck o. s. v. När mötet är förbi, taga de genast itu med att genomse de inlemnade manuskripten, och deras verksamhet kan då ofta, isynnerhet efter ett någorlunda långvarigt möte, räcka tills långt in på natten. Från dem gå manuskripten till boktryckeriet, och derifrån gå de uppsatta arken till korrekturläsarne, hvilka alla ha sina lokaler på slottet i samma flygel som thingen. Hela denna betydliga verksamhet dirigeras af en byråchef, och genom hans händer går hela det administrativa ordnandet och ombesörjandet af de mångfaldiga lagar, utkast, förslag, betänkanden, dagordningar 0. s. v., som skola föreläggas riksdagen. Man ser således, att det är ett temligen ingripande förslag, som Ilage här framställt, och hvilket, om något afseende fästes dervid, skulle beröfva en hel del personer deras ställning. Åtskilliga tecken antyda, att tillståndet i den köpenhamnska handelsverlden icke för ögonblicket är så godt, som önskligt vore. På sednare tiden ha åts illiga fallissementer af temligen betydlig natur inträffat, i det äldre och såsom man trodde solidt grundade handelshus plötsligt och till stor öfverraskning sett sig nödsakade att inställa sina betalningar. Det första och största af dessa var den ansedda handelsfirman J. F. Erichsen Sön, men efter denna ha på sednaste tiden följt flera andra, nemligen firman J. L. David, hvars hufvudsakliga affärer voro i kolonialvaror, samt en af hufvudstadens äldste och mest ansedde speceribandlare, Jacob Trier, hvars chef är medlem at en stor och välmående köpmansfamilj. För dessa begge sistnämnda firmor är det utan tvifvel förhållandena på kaffemarknaden, som varit ruinerande, i det kaffepriserna under en lång tidsföljd fallit och blott under ett enstaka förbigleende ögonblick åter stigit. Men man talar tillika om, att dessa sallissementer skola draga efter sig andra, och isynnerhet nänines ett af landets förnämsta handelshus, som säges stå på mycket svaga fötter. Men man tillägger tillika, att ett sådant fallissement skulle skada landets kredit och skaka en stor del af dess köpmän till den grad, att det finnes anledning för regeringen att taga sig af saken och komma handelshuset till hjelp, och väl underrättade personer vilja också veta, att detta redan skall ha skett. Medan jag håller på att tala om ,hvad folk vill veta, kunde jag gerna sluta med ännu ett rykte, hvilket är af fullkomligt ägnesam natur och som i alla tre de nordiska länderna skall hälsas med den största och mest oblandade glädje. Men underrättelsen är i sjelfva verket af en så delikat natur och angår så högtstående personer, att jag måhi inda gör rättast uti att tiga. Om några månader skall man dessutom nog få visshet. Ad. B. ——— —