Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 december 1869, sida 2

ASS)A. ) En liten kärlekshistoria af Ivan Turgenjew. (öfversättning af Sigfrid Nyberg.) Jag teg, och Gagin gaf samtalet en annan vändning. Ju mer jag lärde känna honom, desto mer behagade han mig. Jag hade snart förstått honom. Det var en äkta rysk natur, sanningsälskande, trohjertad, enkel, men tyv något trög, utan fasthet och inre glöd. Ungdomen flammade ej hos honom, hon glimmade som en svag eld. Han var mycket älskvärd och klok, men jag kunde ej I la mig hvad mannaåldern skulle göra af honom. Han ville blifva konstnär. — — Utan m sam, rastlös ansträngning blitver ingen konstnär; — du anstränga dig, tänkte jag vid en blick på det milda ansigtet och vid det långsamma tonfallet i hans röst, — nej! du skall ej anstränga dig, och det skall ej lyckas dig att beherrska dig. — Och dock kunde jag ej annat än hålla af honom; mitt hjerta k sig draget till honom. Vi torde hafsa ullbragt fyra timmar tillsammans, än sittande på divanen, än promenerande fram och tillbaka framför huset, och under dessa fyra timmar blefvo vi verkliga vänner. Dagen började aftaga, och tiden var ) Se H-T. N:o 291. —