Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 december 1869, sida 2

V. Den följande dagen begaf jag mig åter till L. Jag sade till mig sjelf att jag ville besöka Gagin, men i hemlighet drogs jag dit för att observera om Assja skulle fortsätta sina ,extravagauser. Jag träffade dem båda i salen, och besynnerligt nog — om det var emedan jag hade under natten och denna morgon tänkt så mycket på Ryssland — alltnog: Assja föreföll mig som en äkta rysk flicka, ja, som en helt enkel sådan. Hon bar en anspråkslös drägt, hennes hår var tillbakastruket bakom öronen, och hon satt helt stilla vid fönstret samt arbetade vid en sybäge tyst, nästan blyg, likasom hade hon aldrig varit annorlunda. Hon talade nästan ingenting, betraktade tid efter annan sitt arbete, och hennes drag hade ett så alldagligt uttryck, att jag ofrivilligt erinrades om våra okonstlade Kathinkor och Muschinkas. För att göra likneten fullkomlig, uppstämde hon visan: , Mamma lill min käresta. Jag betraktade hennes gulaktiga, matta ansigte, tänkte på gårdagens drömmerier, och jag kände mig ledsen öfver något. — Vädret var herrligt. Gagir förklarade att han i dag skulle taga stu dier efter naturen; jag frågade honom om han ville tillåta mig följa med, om det e störde honom. — Tvertom, sade han, — ni kan ge mig goda råd. Han satte på sig sin Van-Dyck-hatt pådrog sin blus, tog portföljen under ar men och begaf sig i väg; jag följde ho