Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 december 1869, sida 2

aftonen med anledning af det ekumeniska onciliets öppnande nämnde dag. Detta var dock icke i allas smak, och i Marseille kom det till oroligheter. Stora solkhopar drogo der genom gatorna under afungande af marseljäsen; fönster inslogos hus, som voro illuminerade, och åtskilligt annat ofog skedde. er 60 personer blefvo häktade i Ma . Den gula boken innehåller diplomatiska aktstycken avgående ökumeniska konciliet, den turkiska nationalitetslagen, jurisdiktionen i Esypten, förhållandet i Donausurendömena samt korrespondenser om Tunis och Japan. Om konciliet i Rom heter det: ,Do flera frågor, som skoa diskuteras på konciliet, röra ej statsmaktens kompetens. Den kejserliga regeringen skall icke genom någon Serskildt ackrediterad ambassadör dettaga i konciiets rådplägningar; dock är det ej regeringens atsigt att förblifva likgiltig gentemot de händelser, som utöfva stort inflyande på de katolska befolkningarne i alla änder. uske ambassadören i Rom kall beordras att meddela påfven de inryck, som konciliets debatter och beslut göra på den kejserliga regeringen. I Frankrikes lagar skall regeringen finna ett tillfäsckligt stöd för värnandet af den offentiga rättens grundval. Den litar emel! tid på, att de församlade prelaternas v dom skall fösta vederbörligt afseende på år tids fordringar och nationernas berättigade sträfvanden. ÅGIAND. Med anledning af presidenten Grants bådskap, har man i England många funderingar på, huru Förenta Staternas regering ämnar ställa sig i afseende på Alabamafrågans lösning. Sedan England medgifvit allt, som Johnson och Seward på sin tid fordrade, — nemligen tillsättandet af en skiljedomstol, mot hvars beslut om skadeersättningarne icke skulle kunna vädjas — har man svårt att fatta den basis, på hvilken de nya underhandlingarne skulle byggas. Skillnaden mellan nu och förr är dock, att förbittringen i Förenta Staterna mot England betydligt aftagit, och då Grant helt visst ej är den man, som uttalar förhoppningar utan grund, torde man kunna hafva goda skäl till den förmodan, att den långvariga och grannlaga Ålabamafrågan inom en icke aflägsen tid skall komma till nöjaktig lösning. Den aflidne lord Darbys vänner ha beslutat anordna en subskription för en mir nesvård åt honom. Emellertid fortfar sö kandet efter en chef för torie i öfverhuset. De som borde vilja icke, och de som vilja äro endast storheter af andra rangen. För något öfver en vecka sedan fanns på Carlton-klubben uppslaget ett plakat, der det stod: , Wanted a leader, hvilket naturligtvis genast nedtogs; men ,Punch har innehållit flera sådana skämtsamma annonser, hvilkas udd icke är så 5 att borttaga. Så heter det der i en annons: ,Till chef för oppositionen i öfverhuset sökes en adelsman. Han måste vara försigtig och moderat, hafva förmögenhet, ega så mycken kännedom om Horatius, att han kan anföra citater derur, vara någorlunda bevandrad i geografien och en flytande talare. Iiberala tendenser och författ kap i tidningar och tidskrifter äro belagda med straff. Ett uppbrusande lynne utgör intet hinder, emelan de skottska hertigarne understundom blifva oangenäma. Teologiska kunskaper äro icke af nöden, likväl måste han stå väl med biskopsbänken. Han måste äfven veta, huru han skall upptaga befallningarne från chefen i underhuset. Han får icke afva personliga antipatier, men måste tidtals kunna vara grof; han får icke vara gammal, enär han måste hålla ut med svåra debatter. Kapplöpningar och vanliga förströelser äro tillåt Fotografier och attester adresseras till: ,Ixion, n:o Grosvenor Gate (Disraelis bostad). Tystnad betyder ett höfligt afslag. Samma dag som det ökumeniska konciliet i Rom, sammanträdde i London ett antikoncilium, bestående af protestantiska ortodoxer, till största delen skottska prester. Mötets ursprungliga ändamål var att rådgöra om sättet för spridandet af bibeln i Spanien, Portugal och Italien, men dertill har sedan kommit ,att bedja för upplysning åt de i Rom församlade katolska dignitärerna!. RYSSLAND. Det har på sednaste tiden varit mycket al om ett närmande mellan Ryssland och Frankrike; det tal, som kejsar Alexander nyligen — vid ett offentligt tillfällo — hällit, och i hvilket han framhållit sina vänskapliga förhållanden till konungen af bHAnCCCAAn