Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 december 1869, sida 2

Article Image
a hemställan, alla nödiga uppgifter uti sor sr 83å upps ifrågavarande afseende. .Fred — är det rop, som nu ljuder Zzenom alla Europas länder. Fred — ropar man i Nordtyskland, der militå sendets börda trycker på alla samhällsklass fred ropar man i Sydtyskland, ke, hvarest statsbudgeten kräfver reduktion af utgifterna för krigsväsendet, ilket i ännu högre grad är fallet med Italien. Fred har slutligen blifvit dagens ösen i Frankrike, hvarest nationen h untills varit lätt upptänd till krig, regeringen förmått anslå den ömtåliga strängen an. Detta fredsrop i Frankrike, som sednast kramträdt på det partis program, som inses ega majoriteten i representantförsamlingen (lagstittande kåren), är det mest betydelsefulla. Ty om Frankrike finner rväsig ega en högre kallelse, än att med sin militärmakt hålla det öfriga Europa i oro ;eh fruktan: om man der börjar inse, att det finnes en högre öfverlägsenhet (5pråpvondårancer) än den som hvilar på bajonutterna, så skola Europas öfriga folk, särdeles Tysklands, med mindre tveksamhet börja reducera sina fruktansvärda och onaturliga krigsapparater. Huru Franki detta fall handlar är alltså af den sta betydelse, och detta handlingssätt beror numera väsentligen på nationens allmänna mening. Att allmänna meningen i detta mäktiga aud numera vändt sig ifrån kriget till freden, beror i högsta grad på de sträfsanden härför, som utgått och utgå från en i Paris bildade och flitigt arbetanda fredsligan, (hvilken ej må förblandas med afreds-och frihetsligan i Schweiz, som tillställt de famösa fredskongresserna i Ge: nöre och Lausanne). Denna Pariser fredsliga, om hvilken vi talat mer än en gång, har 1 statsekonomen och deputeraden Fr. Passy sin ädla och snillrika apostel. Vid dess sednaste allmänna möte i sistl. Juni ati Paris, presiderade Michel Chevalier, som der höll ett af sina mest lysande föreDer uppträdde ock den ryktbare nken Pire Hyacinthe, som för sitt djupt kristliga tal vid detta möte emottog den sta varning från det höga kleresiet, som Ide de protester och ytterligare varningar, hrilka nödgade IIyacinthe att öfve lxtta till Amerika. Denna fredsliga utgifver oupphörligt populära ströskrifter mot kriget, hvilka äro förträffligt egnade att undergräfra militärväldet och militärdespotismen i Frankrike, samt höja nationen till högre betraktelsosi tt. Den franska ligan understödjes kraftigt af en liknande liga i London, som dels likaledes utgifver populära ströskrifter, dels uppehåller en tidning ,,The Herald of Peace, som sprider sällskapets satser. Här verkar särskildt parlamentsledamoten mr Richard, hvilken, trädande i sin store föregångare Cobdens fotspår, har under denna sommar sjort en rundresa på kontinenten, för att der vinna anhängare för den stora saken. Det är verkningen af detta mr Richards inslytande vi spåra uti Virchows motion i Preussens representantkammare, hvarest den af Virchow väckta fredsmotioaen genast vann ej mindre än 99 röster, oaktadt saken då änau var ganska litet bearbetad i Tyskland. Fredsidterna kunna alltså nu ej längre betraktas eller spefullt tillbakavisas såsom sutopicr, såsom fallet var, när Cobden för ett tjugotal af år sedan uppträdde. De hafva redan utöfvat ett stort inflytande på Englands utrikespolitik, och de spela nu en rol af alltmer växande betydelse inom det öfriga Europa, hvars regenter icke kuuna såsom förr bestämma öfver tolkens handlingssätt på detta område. Den franska sredsligan vänder sig till alla folk för att hos dem vinna sympatier och samverkande krafter. Denua ligans inbjudving har följande lydelse: l betraktande af, att kriget och de inbördes fiendtligheter det föder stå i uppenbar strid mot alla civilisationens sträfvanden, och särskilt mot den oemotståndliga rörelse, som mer och mer till hvarandra närmar arbetets män; Orvertygade, att den sanna patriotismen, i den mån den lär de olika nationerna att bättre känna värdet af eget oberoende, ålägger dem såsom en pligt att athalla sig från hvarje anfall och hotelse mot andra nationers sjelfständighet, förklara unU SYST LS STARR RTR NES RA

14 december 1869, sida 2

Thumbnail