Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 december 1869, sida 3

fer städet. — , Hvad insenemålen att det t, herr pastor. medföra åtskilligt godt, att en gosse får lära ett handtverk. Det är en kunskap äfven det. — Prins Albert var det magiska ord, som omvände grefvinnan och många med henne. Det behöfves blott, att den tongifvande gumsen i Panurges hjord hoppar i strömmen, cch alla tackorna hoppa efter. Med denna oerfarenhet för ögat befara vi, att det äfven i rike skall blifva modernt, att de förr söner på fristunderna roa sig m maren. Cossen skall har ke brankri es bårnoc! a prinsen har serskilt i onttröttlig flit användt!l seln. Sedan han med förtjnsning inhemallt hvad som af handtverk ingår i dhuggarekonsten, sedan han rähuggit skilliga bilder åt sin lärare, Carpeaux, : sig modellera, och har nu hunnit derhän, att han kunnat bereda kejsarinnan, vid hennes hemkomst f. Ezypten, une grande surprice. II. by st, modellerad och mefslad af soucn, ar ett af de första föremålen, som mötie he nnes blick, då hon åter inträdde i sin ing i Tu lerierna. I Paris har i dessa dagar öppnats en rättegång, som väcker stort up ide. En fru fi salie Cotton, fjdd Rom framställt anspråk på att af stats utbekomm a en summa francs, cch en af Paris förnämste sakt rare, Lachaud, har åtagit sig att föra hennes talan. Henne; anspråk grundar sig derpå, att hon besissligen i rätt nedstinde lini e härstammar från en Jem ett handtverk., egen herr sor, lierry, hvars stora elterlemnade fc genhet togs i beslag för franska skattkammarens räkning, då Bonaparte år 1797 öorde slut på venetianska republiken. Juan Thierry, född år 1570, var son till c-Thi Vid 87 en skomakare i Chat fjorton ärs ålder rymd drarae, och ödet förde konom efter åtskilliga irrfärder till Brescia, der han, anstäld som kypare å ett vå j bekantskap med en grek, Åthanasi baldi, son af en rik handlande i Rur en och derti re af en under s oC köpenmiägenhet. IThipalli föreslog Tuie fö ja sig på sina resor, och denne antog utan tvekan. förs! t. Tuibaldi, som s sin troget och muntert dela hans älveatyr och lif ror, omsatt de honom med en väns och broders k lor och testamenterade på sin dö d. 1 Aug. 1636, till honom hela sin förenhet, uppgående till S00,009 guld3 CC 15, insatta i la Zecca, den ryktbara vennetianska panken, vidare tre hus på ön Korfu, ett palats i Venedig, tre skepp och 0,000 guld-luisdorer i räntor på stadshuti Paris. Thierry fortsatte sin res köpmansrörelse, tills han år 1 vid 75 års ålder, slog sig ned Pro uti Ve e Före sin död testamenterade han ia förmögenhet till sina syskon eller deras afkomlingar. En venetiansk senator, Mora, som han utsett till testamentsexekutor, var emellertid, trots alla efterlysningar, icke istånd att påträffa någon af dessa, oeh de i la Zecca insatta fonderna förblefvo således i bankens hvalf i afvaktan på de rätta arfvingarne. Att de skulle locka bedragare var dock naturligt, och från år 1679 till 1686 utbetalte banken i äntor 300,000 francs till personer, som medelst falska dokumenter legitimerat sig som afkomlingar af Jean Thierry. Från sistnämnde år upphörde på franska regeringens uppmanivg denna utbetalning. Ett århundrade försvann. Den 11 florcal år 1797 skref Bonaparte till direktoriet: .Venetianska senaten har skickat en deputation till Gratz, som frågat hvad jag vill. Jag befalde dem att i mina händer öfverlemna Jean Thierrys qvarlåtenskap, som uppskattas till 20 millioner. Bonaparte. Af ett sednare bref dat. d. 11 Jan. 1798 från Bonaparte Berthier framgår, att Thierrys fonder i la 2ecca blitvit utlemnade och öfversända till franska regeringen. Sedan dess hafva mer än 300 personer väckt vid domstol fordran på detta arf, men i anscende till luckor i bevisningen för sin komst icke lyckats få det lyftadt. Rättegångar af denna art hafva egt rum åren 1822, 1526, 1527, 1831 och 1838. Utgången af den nu öppnade afvaktas med desto större nyfikenhet som fru Cotton lär ega fullständiga och pålitliga bevis för sin härkomst i rätt nedstigande Jinie från testatorn. Om vi icke misstaga oss, hafva arfsanspråk efter samma Thierry låtit förljuda sig äfven från Sverige, advocerade af den på sin tid omtalade kommissionären Dimerg, som företrädesvis arbetade på utbekommandet af det Lambergska arfvet, men äfven hade spekulationer på det ifrågavarande. telse. I. gårdagens blad förekom, under rubriken Göteborg, ett skriffel, då der talades om några och nittio öre pr kubikfot hafre, hvilk. turligtvis skall vara lispund. Felet blef dock tadt i den största delen at upplagan. Jgö