Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 december 1869, sida 2

slesta ledamöter anmäår af nu gavarande såsom hufvudsaklig tta ämne äberopat de uttalade i det genom si velse framlagda förslag till förordnde fremmande kristna trosbekännare religionsöfning, hvilket förslag blifvit en afstyrkt och ru af Eders K. slaget ), torde endast i de fall kunna att antingen sjelfva grundun nderknanas, eller ock båda sörfattuinega det sammanhang, att den ena ende af den an antagas. Intetvara förhanden. Grunden för unatr försattnipgsförslaget angående e trosbekännare har för mig varit dess ng med kyrkolagen, och jag har icke t att ann ärka emot de grundsatser, emman amman! ng vill det synas mig möta mindre betänkL att uppha och fängelsestraffet för otkentligt för i rande meningar, då det sker utan bedräglig afsigt, om i lag likväl qvarstår förbyd för fremmande trosbekännare dels att hålla offentliga andaktsöfningar utom sin egen kyrka och dels att inrätta skolor för andra än bekännare at deras egen lära l åter sveuska kyrkans egna bekännare anskn le utom den snrral ul som alltid kar ådet att vi jd verkande hyai förbjuda sådana andliga föredrag vid sammankom tolerans, s som i sjelfva verket reda: ge inom vårt land gjort sig allmänt gällande som jag vid Alsat förhållande anser numerkunna utan våda ar lagstiftningen erkännas. Se dun år 1860, då den nu gällande förordningen on ansvar för den som utsprider villfarande lära träddt i verket, hafva anledningar visserligen icke saknat: att tillämpa dess 1 8, hvars upphäfvande är det gentligen a men ända intill sednast ämpning deraf likväl knappt kommit Redan i denna omständighet ser jag et skäl för stadgandets upphäfva ;vertygad, son jag dess oforenlighet d den allmännuppsattningen säkerligen ännu starkare skulle åda saläg sas, om en vidsträcktare tillämpning för Jag tillstyrker derföre, att Eders Kongl. Ma täcktes bifalla riksdagens ifrågavarande förslag.