Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 december 1869, sida 2

gifter är till fullo bevisadt, utöfvat ett högst välgörande inflytande på handeln och sjöfarten genom det förminskade antalet af skeppsbrott och sjöskador, som af deras införande blifvit en följd). De stora handeloch sjöfartidkande nationerna kunna och böra ej vara likgiltiga för utvecklingen af en vetenskap, som så nära berör deras egen verkningskrets. Dersöre har ock denna angelä het i de flesta länder och framförallt i de idkande, såsom England, Frankrike, Holland, Norge m, fl., gifvit anledning till upprättande af en mängd meteorologiska stationer, förenade genom ett centralinstitut, en organisation, af hvilken vetenskapen sjelf icke annat än kan skörda de rikaste frukter. Enskilda större handelsstäder, såsom Hamburg, hafva ock insett den nytta, de för sin egen handels och sjöfarts trygghet och förkofran kunna draga af att inom sitt eget område ega en meteorologisk anstalt, då det naturligtvis vid en sådan hufvudsakligen blifver fråga om att till dessa näringsgrenars fördel och utveckling använda de af vetenskapen funna lagar och att efter hand på dem införa de förbättringar, som blifva en följd af den moderna meteorologiens rastlösa framåtskridande. Då jag derför går att föreslå anläggandet i Göteborg af en efter nutidens fordringar utrustad och efter moderna metoder arbetande meteorologisk station, är det i den fulla öfvertygelsen, att en sådan anstalt skulle i icke ringa mån bidraga till förkofran af de industriens grenar, som utgöra stadens lifsvilkor, och dymedelst verka till npprätthållande och förökande af det välstånd, som utmärker Göteborgs samhälle, på samma gång som jag föreställer mig, att nu föreslagna anstalt skulle utgöra en värdig länk i den kedja af votenskapliga inrättningar, som Göteborgs stad redan inom sitt område besitter med ändamål att upprätthålla och verka för de ideela intressen, af hvilka hvarje samhälle och icke minst en stor handelsstad är i behof. Till dessa skäl må det tillåtas mig att lägga ett annat af så mycket vidsträcktare betydelse, som det gäller de fördelar hela värt land borde kunna hemta ar en tidsenlig organisation af den meteorologiska verksamheten. De omkostnader, som erfordras för att för hela vårt vidsträckta land ordna den meteorologiska angelägenheten på ett såväl för vetenskapen som för det praktiska lifvet fullt tilltredsställande sätt, äro nemligen icke obetydliga, hvarför det knappt är att vänta, att staten skulle vilja, åtminstone inom den närmaste framtiden, ensam underkasta sig de dermed förknippade utgitter. Det kunde således lätt inträffa, att vii vårt fådernesland af brist på erforderliga medel nödgades undvara eller åtminstone till en obestämd framtid uppskjuta sådana anordningar, som andra länders erfarenhet redan nu visat vara nödvändiga. Jag föreställer mig, att denna svårighet skulle kunna afhjelpas derigenom, att några förmögnare kommuner på egen bekostnad åtoge sig upprättandet af fullständiga meteorologiska stationer, hvarigenom de erforderliga bidragen till systemets fullkomnande för staten blefve mindre betungande. Ett sådant arrangement synes mig ock vara billigt, då de kommuner, som hafva den mest utvecklade industri, framför andra komma i åtnjutande af de fördelar, ett väl organiseradt meteorologiskt system i landet otrifvelaktigt medför och å andra sidan djupast beröras af de olägenheter, som blefve en följd af uraktlåtenheten att tillegna sig de nya metoder, som i andra länder redan kommit till användning. Då den föreslagna anstaltens uppgift skulle vara såväl den meteorologiska vetenskapens egen utveckling som ock användningen af denna vetenskaps resultater till samhällets fromma, vore det enligt min föreställning af största vigt, att en skicklig vetenskapsman ställdes i spetsen för densamma och att denna sattes i tillfälle att helt och hållet egna sin tid och sina krafter åt detta maktpåliggande kall. Pöreståndareskapet för stationen borde således, enligt min tro, ej förenas med någon annan befattning af hvad namn den än vara må. Detta är så mycket mera nödvändigt, som den moderna meteorologien är stadd i så hastig utveckling, att icke obetydlig tid erfordras för att göra sig fullt förtrogen med den med hvarje dag växande meteorologiska litteraturen. Om nemligen möjlighet bereddes ifrågavarande person såväl att grundligt sätta sig in i nämnde litteratur, som ock att sjelfständigt deltaga i de forskningar, hvilka inom denna vetenskapsgren oupphörligen fortgå, borde man ock af honom kunna vänta ett stegradt eller åtminstone oförminskadt intresse för sin sak. Genom en motsatt anordning fruktar jag, att anstaltens verksamhet lätt kunde förfalla till rutin, hvilket otvitvelaktigt förr eller sednare skulle medföra bedröfliga följder. Af samma skäl vore det ock nödvändigt, att stationens föreståndare kunde påräkna tillräckligt arbetsbiträde vid de dagliga förrättningarne. Dessa äro nemligen vid en fullständig meteorologisk station så betydliga, att de skulle i dot närmaste upptaga en persons hela arbetstid, ifall han ensam skulle verkställa dem, ett förhållande, hvarom jag af egen erfarenhet kan upplysa. Men enär en stor del af dessa arbeten äro af ront mekanisk natur, såsom journalföring, summeringar m. m. och följaktligen icke fordra någon högre grad af kunskaper eller iutelligens, ville jag föreslå, att en tillräckligt skicklig vaktmästare tillsattes för att under föreståndarens ledning och tillsyn förrätta sådana mer mekaniska göromål. Då likväl, oaktadt en sådan anordning föreståndarens dagliga sysselsättning med apparatens skötsel m. m. blefve nödvändig, och han derigenom otvifvelaktigt komma att i ej obetydlig mån förhindras från mera intellektuela sysselsättningar, anser jag det vara behöfligt, att ett lämpligt arvode anslås åt en yngre studerad person för att biträda föreståndaren i hans arbeten. Måhända komma tvenne sådane biträden att s till följd af de med väderIckstelegraferiuge ;renade kartritningar och öfriga göromål, om hvilkas tidsutdrägt jag dock ej för tillfället kan lemna tullstandig upplysning. Stationen borde vidare vara utrustad med en fullständig uppsättning af sjelfregistrerande instrumenter, på det att vaderlekens vexlingar måtte under hela dygnets lopp blifva antecknade. Beträffande dessa instrumenters skötsel, öfriga på stationen nödrändiga dagliga arbeten och observationernas publikation, tager jag mig friheten hänvisa till de anordningar, hvilka blifvit vid Upsala observatorium för detta ändamål vidtagna. Här ) I n under tryckning varande uppsats, med titel: r det möjligt att förutsäga väderleken? har jag sökt på ett länattligt sätt åskådliggöra de metoder, af hvilka den moderna meteorologien