Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 december 1869, sida 2

dessa varningar ligger naturligtvis först och främst i deras tillförlitlighet och sedermera i den skyndsamhet, hvarmed de kunna spridas. Den förra lemnar ännu mycket att önska, enär de vexlande fenomener, hvarom här är fråga, ännu icke blifvit tillräckligt utforskade. Likväl hafva de meteorologiska observationerna, som ännu äro mycket unga, ledt till upptäckter, som nästan kunna synas underbara. Ju mera de fortskrida, desto mera skola de ock vinna i tillförlitlighet med hänsyn till förebådandet af de fenomener, som ligga i varningarne. Den största vigten ligger härvid på den oafbrutoa beröringen pr telegrat med öfriga stationer. Det är derigenom man känner hvar och när samt i hvilken utsträckning och riktning en stormvind framrusar, hvarigenom man kan sluta till, huruvida han är att vänta äfven på andra orter. Göteborg, som står i telegrafisk beröring med alla för sjöfarten vigtigare orter utåt vestra kusten, vore således just den plats, der en station borde finnas, likasom vi antaga att liknande stationer borde finnas äfven för våra östra och södra kuster. Om ock härmed blott ett enda större fartyg om året räddas från undergång, så vore kostnaderna för sådana stationer mångdubbelt ersatta. De synas oss derföre vara af den stora vigt, att särskilt sjöassuransföreningarne borde intressera sig för saken och till densamma lemna bidrag. Något värdigare bruk af 6,000 rdr från Renströmska fonden skall man, enligt vårt förmenande, icke kunna göra. Det var, synes oss, en riktig tanke af hr Philipsson att med denna på en gång praktiska och vetenskapliga anstalt förena äfven andra medel till befordrande af ett vetenskapligt intresse i Göteborg, d. ä., genom anställande af tvenne eller flera föreläsare härstädes, hvilka borde dels hålla allmänt populära föredrag, dels öppnn mera genomförda lärokurser på det ena eller andra kunskapsfältet. Man står här framför den mer än en gång omtalade planen till Göteborgs fria akademi eller högskola, hvilken man aldrig bör tänka sig så, att den skall vara fullfärdig på en gång, utan hvars bildande bör ske endast efterhand. Detta sker derigenom, att tid efter annan en läroeller föreläsningsstol upprättas, i läroämnen, som höra bestämmas dels af deras betydelse för denna stad, dels at de lärarekrafter, som finnas tillgängliga. På den sednare omständigheten lägga vi stor vigt. Det är icke lärostolen, utan läraren, som drager omkring sig lärjungar. Det är föreläsarens talang, som vinner åhörare i långt högre grad än det ämne han föredrager. Alltså gäller det här att kunna anställa utmärkta personliga krafter, och detta synes oss icke böra vara en omöjlighet, då en sådan anställning skulle erbjuda en vetenskapligt bildad och intresserad man en god grund att stå på, för snllsöljande af studier och litterär verksamhet. I det vi sålunda anse detta hr Philipssons förslag vara förtjent af den största uppmärksamhet, förbise vi ingalunda vigten af de öfriga ändamål, hvarför man velat taga den nu disponibla delen af Renströmska fonden i anspråk. Men här är blott fråga om en mindre del af denna tillgång, och man bör väl utomdess ej påräkna, att denna fond skall tillfredsställa alla samhällsbehof, så att dermed alla andra goda kraftors medverkan till nyttiga ändamål skulle blifva obehöflig. Den komit, som kommer att tillsättas rörande Renströmska fondens användning, skall, vi äro derom förvissade, komma att samvetsgrannt och insigtsfullt pröfva de många förslag, som inkommit och vidare skola inkomma i detta ämne, men vi hafva likväl ej kunnat afhålla oss att yttra några egna ord i saken, sedan vi meddelat så mäånga förslag från andra håll. Staden och Länet.