Ähos kejsar Napoleon) yttrade visserligen, -latt det icke vore skäl att uppehålla sig il vid ,,sådane småsaker, men endast 12 at ide 116 röstade för valets godkännande, 1168 (deribland Ollivier) röstade emot, och ede öfriga afhöllo sig ifrån att rösta. Tilltisammans voro 90 röster för och 119 emot t I valets godkännande. Inrikesministern ForIcade yttrade sig icke i frågan, hvaremot sett statsråd, Jolibois, hvilken icke har någon oratorisk förmåga, anförde hvad som kunde sägas till fördel för den officielle skandidaten. Mellan Gambetta och Tachard Jå ena sidan, samt Duvernois å den andra, föllo vid detta tillfälle ord at den beskaffenhet, att referenterna uppgifvå sig icke hafva hört dem, samt att presidenten Schneider uppmanade Tachard att taga vara på sina uttryck samt Duvernois att I förhålla sig lugnt. Schneider tillade: Hvar och en bör veta, att personliga anIfall äro förbjudna icke blottireglementet, utan äfven med afseende på lagstiftande församlingens värdighet. Som man af ett telegram erfarit, har 1 Glais-Bizoin vid omvalet i hufvudstadens 4:de valkrets blifvit utsedd till dess representant. Stora ansträngningar hade blifvit gjorda för att der få Barbes vald; Rochefort lärer isynnerhet varit verksam derför. Det påstås, att den tidning, ,,La Marseillaise, för hvilken Henri Rochefort skulle bli redaktör, icke kan utkomma i brist på nödigt kapital. Deremot lärer det vara hans afsigt att utgifva en mindre tidning under titeln: ,,Le Vengeur. ITALIEN. I de meddelanden angående konciliet i Rom, som föreligga, uppgifves antalet af deltagarne till ungefär 700, hvaraf c:a 500 äro af latinsk race, de öfriga från Tyskland, England, Polen, Ryssland, Nordamerika, 0. s. v. Man beräknar antalet af de prelater, som äro berättigade till säte och stämma i kyrkoförsamlingen, och som mottagit inbjudning från påfven, till 1,000. En ansenlig del af dem tillhör ,, missionärerna och representerar, strängt taget, hvarken något bestämdt presterskap eller någon särskild nation; de kallas derföre vin partibus infidelium. De prelater, som innehafva verkliga biskopsembeten (in partibus fidelium), utgöra 982, hvaraf 136 erkebiskopar och 746 biskopar. Omkring tredjedelen af denna hierarkiska stat finnes i Kyrkostaten eller i konungariket Italien, nemligen 46 erkebiskopar och 211 biskopar, en omständighet, hvilken ofta blifvit anförd som bevis för, att det italienska klereciet skall komma att gifva utslaget vid omröstningarne i konciliet, isynnerhet som man förut är viss på, att största delen af prelaterna från de andra romanska länderna i Europa och de från dessa länder befolkade staterna i Amerika skall ansluta sig till italienarne. Frankrike med sina kolonier räknar 93 erkebiskopar och biskopar, hvaraf emellertid endast omkring hälften infinner sig på kyrkomötet; Spanien räknar 62; Portugal 27, således in summa 439 prelater af latinsk race, hvartill man äfven bör räkna Si erkebiskopar och biskopar från de f. d. spanska och portugisiska kolonierna i Amerika: Brasilien, Mexiko, Columbia, Venezuela, Ecuador, Peru, Chili, den argentinska federationen, o. s. v. Österrike har 52 katolska prelater, Tyskland 22, Holland 5, Orienten — som sannolikt kommer att bli svagt representerad på konciiet — 33 prelater. Den 1 dennes hade till Rom ankommit, utom de italienska erkebiskoparne och biskoparne, något mer än 400 prelater. Hvad som betydligt skall bidraga till att öka det romanska elemenets öfvervigt, är kardinalernas, heliga kolegium, hvilket, så att säga, bildar påfvens senat och består af 57 medlemmar, hvilka till största delen äro italienare. Kollegiet skulle egentligen utgöras af 70 medemmar, men 13 platser äro lediga. Som man vet, är Pius IX känd som en man med mycken konstsmak och förkärlek för prakt; i den lokal, der konciliet skall nafva sina sammanträden, är gjordt allt för att tillfredsställa hvarje anspråk i denna riktning. Pius IX lärer i konciliet se sitt lifs högsta uppgift, sin största handling. Vats Rom skrifves härom till ,, Augsb. allg. Zeit. : .Ett icke ringa intryck på de troende skola de bländande omgifningar göra, i hvilka kyrkans öfverhufvud tronar, och under hvilka han visar sig för verlden. Här den majestätiska Peterskyrkan, bvari påfven på höga festdagar med hela den katolska ritualens pomp och ståt håller högmessa; der vatikanen med de rika konstskatterna, de vetenskapliga samlingarne och Sixtinska kapellet! Man måste ha tillbragt en påskvecka i Rom uti! vatikanens närhet: man måste ha sett den glans