Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 december 1869, sida 1

1159221 Lalla Torget 2 Från Danmark (Korresp. till Handelstidningen). Köpenhamn d. 28 Nov. 1569. Frihetens morgonrodnad frambröt plö ligt sor Danmark år 1518. Ölvergången från enväldets absoluta förmynderskap till den fria fstyrelsen, till den mest utsträckta frihet, var så plötslig och skedde så hastigt, att det ej skulle varit underligt, om öfverdåd och ertravaganser betecknat omslaget. Det bör emellertid framhållas, att oaktadt sådana natur ligtvis icke saknats, och medan å andra sidan-Farnande röster höjt sig mot den utsträckta myndighet, som lemnades fv ket, samt tillochmed Frederik den sjunde fann många rådgifvare, som uppmanade honom s alt återtaga sin kungliga gålva, så ha vi dock lugnt och förtroendefullt skridit framåt på den bana, hvilken betecknats genom grundlagen, måhända icke så långs eller så hastigt, som kunde vara ömsl vi ha dock s idi Den politi frihet i en mängd andra fört ållanden, och många gamla ingredda sedvänjor eller institutioner måste dervid uppryckas med; roten. ÅÄtt detta icke alltid kunde aflöpa utan klagan, protester, jemmerrop 0. s. v. inses litt, och det finnes isynnerhet ett förhållande, hvari frihetens jälörande g gaf anledning till en sådan oro och rö esec, att denna, oaktadt sedandess inemot 12 år förflutit, ännu ej lagt sig. Det är i våra handtrerlc soch handelsfächälla anden, der näringens frigifvande ingalunda hälsades med odelad g glädje. Före 1857 Vildade hvarje haudtverk sitt eget skrå, och först efter en lärotid af 5 år somt allåäggandet af ett tvunget skråprof tilläts det lärgossen att avancera upp i gesällernas ervärda klass, hvarpå des sa först efter afliggandet af ett nytt prof åter kunde avancera upp i wästärnes. Dot är ätt att förstå, hvilket band härigenom var lagdt på den duglige, men obemedlade handtverkaren, som, vw ungen af de hårda skråbestämmelserna, ej kunde cta innan han gjort mälsterstycke, et många ko ler förenadt stycke arbete. Genom nålingslagens införande nu allt detta; de tr 3 och det ti t och egde förmå som handtver I are. Men icke l. og hy vilka före 1857 gl gentemot lands bygden — ett icke oväsentligt skäll till den ske arpa skilnad mellan stad och Jand, om vid ga tillfällen, t. ex. vid valen, siamtriäd ligt dessa och det tilläts, inskränkningar, enhwar att på e slånd från närmaste köpstad — idka fullstä öpmanshand Man kan tän hvilket s uppstod i anled: ag. Man förutspådde haudiverkarnes och handtverksduglighetens undergång, om det skulle tillåtas enhuar, suskarer, som cj var : tig, att, sätta sig pån på d pstäderna skulle spårlöst söÖr-.. från jorden, om deras gamla serskilda rättigheter bletve vpp da, och borgarne, , hvilka måste betala skatter och algister långt utöfver sin förmåga? — det vid alla dylika tillsällen så starkt framI i I i SODLi(Ä hällna orsameutet — skulle ju bli ruinerade, om enhvar kunde taga brödet ur munnen på dem. Det var en upprörd tid: man höll möten och wo Mader krifter på adre man bes skrifter till de E gen, som röstat ende, och samlade 1 ater mot dem, som lemna stig och inslagit på last hvilken förde till hanåtver städernas undergång. Men a detta bjelpte ej; tillochmed en jättep tion, på hvilken man samlat underskrifter öfver hela landet, blef liksom bortblåst af frihetens fläkt, och enqulvcn of den!s 29 December 2557 införde nästan fuliständig srihet i alla bär omnämnda förhå landen. Nu skullo det visa sig, huruvida olyc roteterna spått saunt, om den dubbla fara, E som man väntade, uemligen dels handtv j : l a j ; i l j amlas sortbet