Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 december 1869, sida 3

Å BV 011PlS SPTLAK. UL t för mången betyda dessutom teoretisk r. anföranden så litet gentemot fakta. Di , behöfdes således fakta, det behöfdes enn Åhandgriplig uppenbarelse, och denna li icke vänta på sig. Hon uppträdde för: si den groteska formen af borddans oc ,andeklappning, och derefter i den me förfinade formen af mediumnitö, och p -I denna har sedermera ett helt trossyster blifvit uppbygdt, som icke kan förneka sen sedlig lyftning, men hvars praktisk (konseqvenser tränga djupt in på vidske spelsens område. Emellertid påstå spiri stisterna sjelfva, att de icke äro vidskep sliga alls; de förmena sig tvertom hafr svisat, att naturlagarne äro giltiga äfve för andeverlden, och räknar man dem de ras läras ursprung ur borddansen till last svara de, att spiritismen utvecklat sig u den på samma sätt som astronomien u astrologien, som kemien ur alkemien. De storas början är ofullkomlighet. För närvarande stå sakerna så, att ,,me. dier äro en efterfrågad vara på brittiske marknaden. Man importerar från Ame rika, man har äfven af inhemsk skörd men marknaden är ännu långt ifrån öt. versull. Ett intyg härom finner jag uti er annan annons, som tillkännager, att , good physical media are much wanted in Glasgow. Jag nämnde nyss astrologi. Den som tror, att dess tider äro längesedan förbi misstager sig. England, som bevarar så mycket fossilt, har ännu i dag sina astrologer, trots Airy, trots Hind, trots alla .kungliga astronomer och trots allt sundt förnuft. Främst bland dem, som ärft den babyloniska och egyptiska konsten att spå i stjernorna, står en! löjtnant Morrison, som under det kabbalistiska namnet Zadkiel årligen utgifver en astrologisk kalender, hvilken har strykande afsättning. Hans kalender för år 1870 har redan utkommit; den slutar med en förteckning på de spådomar i hans nästföregående, hvilka redan slagit in. Hr Zadkiel påminner om att han varnade drottningen af Spanien och sade henne, att Mars är hennes fiende, och så visade han sig vara. Till de konservative i England står Zadkiel i ingen skuld; ban kan två sina händer, ty han meddelade dem ju i god tid, att solen stod i vädurens tecken; men de lyssnade icke till profetens röst och blefvo fördenskull besegrade af de liberale. Att irländska statskyrkan skulle falla, hade Zadkiel äfven förutsagt, ehuru ej i klara ord, utan medelst en sinnebild, föreställande väduren med ett kors öfver sig. — Utan att vilja förringa skärpan af Zadkiels förutskådande blick, torde jag få anmärka, att för ett antal år sedan utkom i Göteborg en kalender med namnet ,, Morjens! innehållande ,, profetior för hvarje dag af året, af hvilka, som jag tror, ännu dera slogo in. För innevarande år profeterar Zadkiel olyckor i , Holland, Skottland och Manchester,, emedan Uranus har retrograd sång i Kräftans stjernbild, hvaremot Jupiter, som rör sig i Oxens, är välsinnad mot Irland. I Februari månad står Sacurnus i qvadrat till solen uti kejserlige prinsens figur, hvadan Napoleon III:s son då har att taga sig tillvara för snufva och benskador. Victor Emanuel råkar illa ut Mars. England blir skådeplatsen för oroligheter i April, emedan Mars då står qvadrat till Uranus. December blir en juklig månad för hela verlden, och skälet ir Part som dagen, ty Jungfrun står då qvadrat till Jupiter, och Saturnus ingår Stenbockens tecken. -Må den, som can, förneka, att icke det beviset är slånde! Almanackan slutar högtidligt med: Herre Gud. bevara oss! och det lojala God save ibe Queen! I en walesisk socken med det välljulande namnet Llanfihangelararth har ett irtecken uppenbarat sig, som ditlockar usentals andäktiga beskädare. Järtecknet estår i ,en fastande torparflickak. Såane äro tyvärr icke ovanliga, oftast spisa e dock med begärlighet, när tillfälle derill erbjuder sig; men den walesiska flican skiljer sig såtillvida från de andra, tt hon icke behöfver föda och under flera nånader icke njutit någon. Allt detta engt hennes egen och hennes föräldrars och e troendes försäkran; hvaremot misstrogne ikare, som undersökt henne, försäkra, att on lider af en sjukdom, hvars förnämsta ymptomer äro list och bedrägeri. Jag slutar med att berätta om en fest, om nyligen firats i Petersburg. Chefen ör finska gardesbataljonen derstädes, ctor: urst Konstantin Nikolajewitsch, var i somas på besök hos sin dotter, drottningen f Grekland, och lyckades då tå tillåtelse tt medtaga hem en dyrbar relik, den hege Spiridions skosulor. För att bereda ataljonen en angenäm öfverraskning bar an efter hemkomsten skänkt densamma e heliga skosulorna, som nyligen under stora högtidligheter blifvit bisatta i kåens kyrka. Bataljonen är till största den protestantisk, har aldrig förr hört den elige Spiridion omtalas och begriper alls ske hvad gagn den kan ha af hans utitna skodon, sålänge kronan består anra och bättre; men icke förty lär batalmen under ceremonien sett andäktig ut, ch officerarne hafva skyndat att tillstorrsten hembära sin och manskapets uppktiga tacksägelse för den ovärderliga i äfvan. Mina läsare, om I efter hvad jag här 8 d erättat viljen tro mig eller icke, vägar g dock försäkra er, att vi lefva i sedare hälften at nittonde århundradet.