Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 december 1869, sida 3

Bref från Landsorten. (Korresp. till Handelstidningen.) Upsala den 39 Nov. Det akademiska lifvet går sin jemna gång, men nalkas sitt slut för denna terminen. I förra veckans början höllos skrifningar på latinska språket för de examina, der sådana prestanda fordr nemligen den filosofiska graden och teologiko-, medikooch juridiko-fitosofisk exame Ett så stort antal hade anmält sig, att man ic rit vittne till något dylikt; utan tvi af att de klassiska språken nu för tiden bed med större ifver vid våra läroverk, än för ett tiotal af år sedan, och ynglingen kemmer till följd deraf mera mogen upp till akademien. Hela antalet lärer uppgått till omkring 150, så att flera dagar användes för skrifningen. Den filosofis gradens och de respektive lägre filosofiska skrif ningarne äro nu skiljda ifrån hvarandra, så att de dels iuträffa på olika dagar, dels ha särskilda skrifämnen. Denna ordning helt ny och, som det säges, framkallad deraf, att hrr gradualister ofta lära ha ,skrifvit igenom en hel del filare, som i sina profskrifter varit underhaltiga. Som bekant måste nemligen hvar och en, som vill försöka sig på dessa det akademiska examensväsendets stötestenar, skrifva ett visst antal profskritter, och anses 3 krior, författade öfver af en lärare utgifvet ämne, för tillräckligt. Innan den nya ordningen inträdde, skrefvo alla, som skulle skritva, på en dag och öfver gemensamma ämnen. De fingo dessutom den friheten att välja sig plats sjelfva, och kunde således lätt nog få en, slä skribent bredvid sig, som antingen rättade deras eget opus cller rent af utarbetade det helt och hället. Detta är ru förebygdt genom förutnämnda anordning. och strängheten har till och med gått så Jåvgt, att man ropas upp och får si visad. Man kan häraf märka att sa tet sjuk, då sådana anordningar måst vidtagas. Emellertid är det rätt roligt att vid middagsstun den se hrr skribenter vandra från sina platser, allt efter som hungern drikver, och med färsk aptit slå sig ned, under muntert glam, kring hafda matkorgar uti ett yttre törma Skr gen slutar för de slesta vanligen ej kring klockan 1. Äfven i matrummet är omdjligt att ,fuska, ty omutliga matcensorer gå med spejande blickar kring dessa ka män, men ,,munterhet utan skoj ligen tar det unga humöret ut sin rätt, och än får ,, Moster, fröken IIOppenrathi ovett för att hon slömt skicka med en knif till smöret; än får kä leremästare Carlson påskrifvet för dålig porter. Det är, som sagdt, ganska nvöjsamt att deltaga i dessa ,,vetenskapliga måltider — bara man vore igenom den fördömda skrifningen! På studentkårens lokal slares en lista utlagd med ett upprop till Upsala studenter att skaffa sig en egen tidskrift. Behotvet häraf har länge gjort sig känbart, och icke är det första gånge som en dylik önskan framställes, fast måhä först offentligt. Tidskriften skulle inrymma bättre föreläsningar, artiklar i este ofisk anda, recensioner m. m., som skulle uattade af medlemmar inom kåren. Denna skrift skulle utkomma i bokformat på tider, som närmare skola bestämmas. Ilur långt saken avancerat vet jag ej, men den kommer nog icke att: släppas förrän den blir genomförd. Några namn under listan finnas ej. En af de inrättningar som göra litet väsen at sig, men dock äro sruktbringande och nyttiga, är Upsala Rektoristtörening. Inom densamma hafva många skriftställareanlag utvecklat sig, och mången vacker runa blitvit nedekrifven för att blott i en ringa krets af ! och vänner blifva känd. Denna rektorist örening firade i Lördags sin högtidsdag, till hvilken en talrik samling inbjudna infunzit sig i den magnifika gymuastiklokalen i pya elementarläroverke en liten töreställning om de sake: nen presterades, må vi anföra det serdeles innebållsrika programmet: 1:0) sång: Ur svensk tans djup; 2:o) helsningstal af ordföranden Afzelius); 3:0) bistorik öfver föreningens nppke af ordf.; 4:0) sång: ,, Vårt land af Jusetsoa samt Stjernorna tindra ren; 5:0) dekls taras död at Lidner; 6:0) ar operan ,, Den stummaspelas af två ledamöter; 7:0) Bengt Lidner redrag; S:o) sång: ,Suomis sång-.; 9.0) ,IIvi kar det så tungt uti skogen, af B. E. Malmström, deklamation; 10:0) ..Slummera stummar; 11:o) prisutdelning; eningssäng. orden af Juh. Nybom, (medd nedan); 13:0) fria fantasier komponerade och utförda af en medlem. Derefter lemnades ordet fritt för bedersledamöterna, hvarpå festen afslutades med ett tal af ord öranden, samt sångerna: ,QO yngling om du hjerta har att trampa fädrens sjät o Mitt våg. Den var len var eklärerad och en mängd damer illustrerade festen, som i all sin anspråk net bar vittne om många och goda anlag i såväl retorik som skaldekonst. Sina vanliga hvardags-(d. v. s. Lördags-) sammankonster haller föreningen i en serskildt hyrd lokal i Vestmenlauds Dala nationshus, och syäektakler och maskerader kunna der förekomma. efter hvilka en enkel sexa intages. Allas vår gemensamme, värderade vån, Ernst Björck, utgick från denna rektoristförening, som kauhända gilvit uppslag till många sköna tankar, dem han sedan på sin kammare nedskref. för att på en följande sammankomst röna sina kamraters odelade bifall. Så utbildas här, kanhånda i denna s: und, anlag, som i en framtid skola göra sig gällaude på den parlamentariska banan. Kanske knäpper här någon skaldesjäl de första darrande slagen på en luta, som skall skaffa honom plats i Sveriges vittra areopag! En sorglig hande se har fördystrat en aktningsvärd familj här i staden, genom enda barnets, en dotters, plötsliga försvinnande. Den hemska ov heten blef ailttör shart en sanning, förrgår ur Fyrisån upptog liket efter den u flickan, som nu begrätes at en fader och mod samt fästman och varner. Det var kallarmästaren Norberg, som denna sorg drabbat, men den olyckliga hade ett obetligt underlifslidande, och under sådana förhållanden är ett steg ant som detta blott att beklaga, icke att så mycket undra på. IIon var för ung för att vänta på befriaren — hon sökte och fann den.