edamöter i styrelsen till nästa år, hvartill ja tervaldes hrr F. O. Strömman med 541, le 4x. Krook med 516 och G. Widell med ss 01 röster. Till revisorer för granskning f föreningens räkenskaper och jörvaltning s aldes hrr fabrikör Flobeck, urmakaren! u Ualmsjö och M. Rubenson samt till supplemter hrr bokh. E. Andren och handels)okh. F. Widell. Till revisorer för hanlelsrörelsens räkenskaper valdes brr jerntandlaren C. J. Frenkel och magister M.t R. Henriques samt till suppleanter hrr randelsbokh. G. Murray och bokh. Einus Andreen. Likaledes valdes förmän för de 50 grupper, i hvilka föreningen fördelar sig. Efter slutade val företogs diskussion öfver de uppställda frågorna, af hvilka den första: , huru skall man erhålla billigare brödpriser? inleddes af bagaremästaren Blom, somi en längre framställning, hvilken vi ej kunde följa, förordade upprättande af någon större bagerifabrik. Hr Blom begärde till sist nedsättande af en komit för pröfning af sina projekter, hvilket dock af föreningen afslogs. — Hr Hedlund anmärkte, att det näppeligen torde finnas mer än två utvägar, att erhålla billigare brödpriser: full frihet förl. en och hvar att köpa sitt mjöl och baka bröd, vare sig för eget behof eller till försäljning; samt en god årsväxt. Den förra ega vi, och den, som kunde betrygga om den sednare, vore förtjent af en stor belöning. . Härefter kom man till den egentliga frågan för dagen, nemligen om gesällbref och gesällprof, hvilken fråga inleddes af hr M. Rubenson, som lifligt afstyrkte hvarje återgång till de gamla skråförhållandena. Lektor Blomstrand protesterade mot den uppfattning af saken, att här skulle vara fråga om en sådan återgång. Det vore i arbetarens eget intresse, att han erhölle ett betyg på sin yrkesskicklighet, ett betyg, som här vore lika giltigt som då inom de lärda yrkena examensbetyg erfordras för inträde vid universiteterna eller för erhållande af lärareplatser. (Hr Lektorn måste slutligen af ordföranden erinras derom, att äfven andra ville yttra sig.) — Målaremästaren Anderberg visade, genom åberopande af egen erfarenhet, att gesällbrefven vore till intet gagn, och uttalade den äsigt, att för uppdrifvande af den personliga yrkesskickligheten erfordrades hufvudsakligen, att den skickligare arbetaren erhölle högre betalning i förhållande till sin skicklighet, samt att lärlingarne erhölle tid att besöka slöjdföreningens skola, hvartill erfordras, att de få sluta sitt arbete kl. 7 på aftonen. — Hr Cederskog (tunnbindaremästare) försvarade handtverksföreningens beslut, erinrade bland annat, att då en lärling ej kan i början af sin lärotid, göra skäl för sig, borde mästaren ega någon makt att qvarhålla honom i läran intilldess han kunnat gifva någon ersättning för de första läroåren. Hr Samuelsson (arbetare) protesterade mot hvarje återgång till skråväsendet, hvaraf han egde minnen, som bragte honom i liflig rörelse. I samma anda talade flera arbetare, som vidare uppträdde. — Hr Hedlund fann förslaget om gesällbref, sådant det nu från Handtverksföreningen utgått, vara ännu ganska oskyldigt, men det vore dock ett steg, om ock litet, i en falsk riktning, och borde såsom sådant förhindras. Trodde ej, satt den personliga yrkesskickligheten gått tillbaka, efter näringsfrihetens införande, utan tvertom. Anssåg i öfrigt, att om sådant i något yrke inträffat — man hade i detta fall mest klagat öfver muraresarbetarne — så borde saken hjelpas på annan väg, sderibland i första rummet, på sätt redan blifvit santördt, genom att arbetaren betalas i mån af sin högre skicklighet. Gillade i öfrigt yrkandena på kortare arbetstid, åberopande från Amerika exemI plet derpå, att det kortare dagsverket, då arbetet bedrifves med lust och kraft, lemnar ett större I resultat än det långa dagsverket, under trötthet och håglöshet. Arbetaren borde ega sina qvällar fria, för sin hvila, för förströelse samt för odlande af sina själsförmögenheter. Sedan hrr Blomstrand, Rubenson m. fl. låter yttrat sig, blef den opinion på ordf:s I proposition tydligt uttalad af Arbetareförseningen, att den af Industrioch Handtverksföreningen beslutade åtgärden, att återinföra gesällbref, efter kontrollerad pröfning, icke godkändes. DÖ Fröken Hilda Thegerströms mu.Isiksoiree förl. Lördag å högre Elementarläroverket hade ett visserligen icke talsrikt men deremot högeligen tacksamt auditorium. Den intelligens, bravour och finess, hvarmed fröken Thegerström föredrog sina sinsemellan till innebållet ganska olikartade nummer, kunde icke annat än tillvinna sig det amplaste erkännande och soiregifverskan, som vid sitt inträde helsades med applåd, fick under aftonens lopp emottaga de lifligaste bifallsyttringar. Biträdesnumren bidrogo äfven i sin mån, dels i och för sig, dels geuom det särdeles lyckade sätt, hvarpå desamma utfördes, att göra totalintrycket af denna musiktillställning högst angenäm. — Italienska operan gifver i morgon ,Faust för andra gången. — Teater. Shakespeares , Mycket väsen för ingenting gafs åter i går afton för fullt hus, och mottogs skådespelet, som gick förträffligt, forttarande med lifligt bifall. Det är anmärkningsvärdt, att på samma gång teatern och cirkus sålunda voro fulltaligt besökta, bevistades arbetareföreningens sammankomst af omkring 500 och Nm mm Eh — FM