Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 november 1869, sida 2

Göteborg d. 27 Norember. Boklig lärdom är utan tvifvel en god sak, då den omtattar kunskapsämnen, som äro verkligt själsbildande samt ega betydelse för lifvet, ty ,det är för lifvet vi lära, men ej för skolan. Men denna lirdom får ej vara köpt på bekostnad af jen annan egenskap, som utgör det första vilkoret för en nyttig verksamhet, nemligen dugligh Fastmer kan denna anses såsom Prörvostenen för all skolbildning, hvilken icke är sådan den bör vara, derest den ur skolan i gångne ynglingen, hade ck hans minne blifvit riktadt med än så den förmåga för lifvet, som uti det gamla, goda ordet: duglighet. et är fara värdt, att en alltför lång skolgång medför i detta hänseende ganska menliga verkningar. Saken har mer än en gång blifvit påpekad; det har mer än en gång blifvit eriuradt, att samhället fordrar, det dess liroanstalter skola utbilda män och nyttiga medborgare, men icke s. k. , bokmalar; men ämnet har åter kommit på tal, med anledning af den nyligen utaf regeringen beslutade ombildningen af Carlbergs krigsskola. Såsom man känner går denna ombildning i den rätta riktningen, i det krigsskolan hädanefter skall blifva en ren tillämpingsskola för det militära yrket. Men r inträde i skolan förutsättes afgångsexamen från elementarläroverken Ås. k. maturitetsexamen), och med de höga fordringar, som denna ställer på lärjungarne, skulle för inträdet i krigsskolan åldern till regeln blifza 20 år, då den unge mannen ej kunde blifva officer förrän vid omkring 22 års ålder. Detta förhållande har framkallat en upp