Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 november 1869, sida 2

RYSSLAND. iseisks brand anför en korresponDagbladet ur en Petersburgertidnde demska det: yta, der staden Jeniseisk stått, synes ting annat än stora hopai grus, aska I och tegel på c acka af uå versts längd och ar blifvit lågor. bestående af oansenliga ruckel. Fem åldriga och rika kyrkor, tvenne kloster, byggda i sl t sextonde århundradet, den rika hardelsbazaren alla dess bodar och magasin, landningsplatsen mod kringbyggnader, hamnbyggnaderna, banken med deri värande kapitaler, de ofantliga spanmälssörråden — allt var inom nagra timmars förlopp vandladt till en askhög. Elden bröt lös vid elfvatiden, och omkring klo kan tre stod hela staden i lågor. En stark storm gynnade eldens framfart och spridde den skyndsamt från ena ändan af staden till den andra, så att man så långt ögat kunde nå icke varsnade nägontipg annat än ett oöverskådligt eldhaf. Inga menskliga ansträngningar skulle varit i stånd tili att hejda denna eldsvåda; häraf anledningen att så högst obetydligt blet räddadt. Menniskorna kunde med möda undkomma med lifvet, men ganska många blefvo äfven innebrända. Somliga omkommo i e!den, andra åter, hvilka kastat sig i vattnet för att rädda sig undan det rasande elementet, funno der sin Redan de första dagarne efter eldsvådan lyckades man ibland grushogarne tramdraga lemningarne efter 50 menskliga varelser, hvilka omkommit i elden, och huru må som drunknat är annu icke med visshet -Den utaf den iga vinden fortplantade elden fattade uti barkar, skepp och pråmar, som stodo på fioden, och menniskorna, som befunno sig uppå d seende all möjlighet afskuren att sin undergång till mötes. attnet och drunknade, de till följd af den starka hettan och f de i en hast o sig insvepta. ig en föreställning om hetta 2 etallerna kommo i fl ma i en smältugn. I qvinnoklostr egna ögon buruledes en klocka af te ned. In half million pud spanrnas rot. I rundt tal uppskattas den svådan vållat staden, till tio millioEGYPTEN. Festligheterna vid Suez.-kanalens öppde äro slutade, och de inbjudna gäterna befinna sig antingen på vigen hem, e ha begifrit sig till Kairo eller Öfre Egypten. Hvad sjelfva arbetena vid kanalen angår, äro de ej afslutade. Ännu arbeta 48 stora muddermaskiner dag och natt, och i flera — kort före kanalens öppnande afsända — korrespondenser heter det, att farten genom kanalen måste e med stor försigtighet, hvarföre äfven ygen följde efter hvarandra på ett afånd af 1:2 kilometer. Under högtidligheterna stötte visserligen ett par fartyg på srund, men det hela aflopp mycket lyckligt. Ett telegram från Alexandria af den 20 dennes till Timesafzer visserligen att gifva saken ett annat utseende, men det synes tydligt, att det derunder ligger ett doldt missnöje med det stora företagets framåtskridande, hvilket — som bekant är — alltid af den engelska pressen variv betraktadt med sneda blickar. Telegrammet lydde sålunda: ,Ångfartyget Delta, som ligger 15, fot djupt och tillhör Penipsular and Oriental Company, har passerat kanalen från Port Said till Ismaila; det skrapade flera gånger i botten. Egyptiska ångaren ,Foyoum stod på grund i 10 minuter; ,Lottif stötte likaledes på och vände om. Jakten ,Maharoussah fick icke tillåtelse att gå längre än till Azidieh. Ångaren ,Garbieh fick sitt ankare inveckladt i propellern och blef derigenom ur stånd att gå längre. Kanalens sidor äro mycket skadade. I det hela berömma de engelska tidningarne visserligen Lesseps geni och uthållighet, men söka på åtskilliga sätt att nedsätta betydelsen af företaget. Så uttalar torytidningen ,Standard stort tvifvel om, att kanalen skall få någon synnerligen praktisk betydelse, i hvilket syfte specielt antydes, att seglatsen på Nöda hafvet möter så många svårigheter, att fartyg i allmänhet knappast skulle gifva sig in i ett sådant äfventyr.