Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 november 1869, sida 2

JTt: 5 sisil. Okto! per, emedan de tvänne e bufvudpartierna i depateredekammaren — det klerikala (partikularistiska) och det liberala (preussktsinnuade) — icke kunde sörlikas om presidentvalet. Yfter 7 återupp, pade omröstni ngar föllo bvarje gång 72 röster på Lväridera particts kandidat, hvarefter konungen upplöste landtdagen och uiskref nya val till den 16 och 25 dennes. Det forsta af dessa val — elektorsvalet — har slagit illa ut för det preussiskt sinnade partiet. Man beräknar nämligen, att det i nästa deputeradekammare skall blitva en ma Wife al 3 ä 4 röster på det bayerska sjolfstindighotspar tiets sida, hvilket troligen skall hafva till följd att furst IIOhen skall afgå som min Ster, presiden t. FRANKRIKE. Angående de inre orsaker, som hindrat ett kabinett med Ollivier till chef att komma till stånd, meddelar en korrespondent från Paris följande: Oi livier hade, da ett sådant kabinett andra gången sattes i fråga, icke stått i direkt förbindelse med kejsaren, utan Clemeut Davernois, hufvudredaktör för ,Peuple frangais, hade uppträdt som medlare. Ohivier forarade då, att hela det nuvarande kabinettet skulle afgå, först och främst Focade de la Roquette, samt att ban sritt skulle få välja medlemmarne af det nya kabinettet. Än re trodde Ollivier sig kunna ansvara för en betydlig maj. stiftande församlingen, om kejsaren ända från sessionens början gal sitt bifall till att icke försvara do officiella kandidater, som i Maj månad blefvo valda, så att regeringen skulle iakttaga den fullkomligaste Leltraltet wä valens s pröfning. Med antagande af denna plan trodde Ollivier sig vara viss om majoritet under den förestående sessionen, och den parlamentariska styrelsen skulle kunna införas genom en minister, som hade majoritetens förtroende. Häremot lärer kejsaren hafva invändt, att, om Olliviers program antoges, skulle äddningsmedlet för regeringen vara långt fargare, än sjelfra det onda, man ville a la. Att utan strid gisva de komprotterade prefekterna till pris skulle hafi att i administrationen lossa adens band. Do desavuerade prea skulle — så trodde kejsaren — hädanefter betänka sig många gånger, innan de åtlydde från re; geringen utgångna besallringarIvad Forcade angår, ansåg kejsaren honom, i Ronhers frånvaro, omise lig, enär han vore den ende, som på ett lysande sätt kunde försvara fri stemet. Sedan 0. unde förmås att frång delade hans gynna , prins Napoleon nom, huru saken slagit ut hos kejsaren, med orden: Allt är förbi! Naturligtvis yttra sig de mera moderata organerna med harm öfver Rocheforts val. Det kan väl icke heller förnekas, att det i också är en verklig skam för Frankrikes! lagstiftande förs amling ats bland sina medlemmar hafva en sådan person, men någon dare olycka lärer väl icke deraf följa. I visst fall kan t. o. m. detta val v nytbe; Om nemligen ban icke blifrit vala, han möjligen någon tid umat pryda sig med ma irtyr ronan och blaud de fanatiska rerollttonsmännen som en heros, hviltens tid väl någon gång kulle komma. Nu har han förlorat ma rgloria, och då ,,den store maniftande församlingen uppträder nakenhet vid sidan af stallbrodren Raspail och der visar sin politiska van-. när så är det att hoppas, att icke rätt ång tid skall förgå, innan det trolleri forsvunnit, som förmått en del af befolkninsen i Paris att tro, det en gemen pamlettist skulle kunna uträtta något g godt för ets sak. arseille har upplt emot Pretektionister as agitationer och uttalat sig för irihandeln. I dess anörande yttras, att bristen på lislighet i! drärerna har helt andra orsaker än fridelu, ilken anses vara , högst oundzänglig. emedan den sätter sabrikanterna stånd ardkämpa mot konkurrensen. ITALIEN. p lennes öfvertog vice presidenten Pisenelli, Lanzas frånvaro, ordförandeskapet. Han öreslog att vilja deputationer för öfver-. mingande at kammarens Iyckönskningar! ill konungen med anledning af hans tillisknande och till kronprinsen med andning utaf hertigens af Neapel födelse. Förslaget antogs enhälligt och besvarades ned entusiastiska rop af: ,,lefve konungen!4ss Enligt ,, Gazzetta dell Emilia för den 1918 lennes har konungen utfärdat ett dekret, nligt hvilket det med den förestående juy 2) Sen i Bo-fl euas en utställning ic upplysning om Italiens fornhistoriskav uthropologi, konst och industri; undervis-sc ingsoch handelsministrarne ha blifvit s ppdragna att bringa detta dekret till ut-I! nde. 0 SPANIEN. Det ör mycket rt att veta huru deti kligheten förhåller sig med hertigens af senua kandidatur till den spanska tronen. jen af ,,fimest meddelade underrättelsen m, att han icke skulle vilja mottaga kroan, bekräftas af flera medde landen från lorens, men officielt föreligger ännu innting hårom, och det antages, att den iensk za ministe d till, att en spanska regeringen icke ännu mottat hertigens eller konung Victor Emanuels ar på dess fråga om, huruvida hertigen Il mottaga kronan. Å andra sidan påstå Imparcidt och flera andra spanska ormer, att hvarken den unge hertigens oder eller stjuffar, markis TRapallo nänsin motsatt sig hans val, samt således mu mindre bemyndigat ,Times att afiva någon förklaring i denna man imparcialtillägger, vatt sennor Rapal peheller sig många mil från Lod h förmenar, att det är tydligt nog, att tisen i den stora city-tidningen härrör 2 hertigens af Montpensier parti. Man r också god anleduing till detta antande, enär ,Times alltid uppträdt som klarad anhängare till nämnde hertig. I deputeradekammarens möte den Å