Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 november 1869, sida 3

11 dom den 11 Innevarande manad 1saststallt hotrattens dom. Landsorten. IIalmstad. Sockertillrerkning., allandsPosten berättar, att ett bolag för sockertillverkning af hvitbetor nu konstituerat ssig i Halmstad. Dess grundfond utgör s(omkring 1 mill. rdr. Ledningen at det hela har anförtrotts åt följande direktörer: hrr C. W. Wallberg, C. F. Gyntzell, J. P. Dillberg, C. Hammar, G. E. Falck och V. Dillberg. — Kristianstad d. 24 Nov. Dödsfall. I ,,Kristianstadsbladet läses: Den 20 November afled riksdagsmannen Nils Andersson i Tågarp efter nägon tids sjukdom. Den aflidne, som var nämndeman i Gerds härad och anförtroddes många offentliga och enskilda uppdrag, åtnjöt i sin ort ett spvidsträckt och välförtjent förtroende samt blef vid ssednaste riksdagsmannaval utsedd till representant för Gerds härad. Nils Andersson hade ett stilla soch anspråkslöst väsende, var frisinnad till sina åsigter, egde ett klart förstånd, utmärkte sig genom sträng redbarhet och var i alla afseenden en ärans man. Han kommer att saknas af alla dem, som lärt sig värdera hans fridsamma sinnelag, hans vänfasta och pålitliga karakter. I — Motala. Ett på sitt sätt notabelt dödsfall. I ,,Östg. Corresp. berättas: I Motala inträffade för en tid sedan ett på sitt sätt notabelt dödsfall j genom den beryktade fru Ekvalls död. Hon var, som bekant är, moder till den olyckliga Sofia Ekvall, fadermörderskan, som efter tjuguårigt spinnhus i Norrköping benådades och nu lefver, försonad med samhället och omtyckt af medmenniskor. Den nu döda modren ansågs mera skuld till det fasaväckande brottet, än dottren, fastän! hon undgick lagens straff. Såsom ett bevis på hennes samvetslösa grymhet mot dottren, kan anföras, att hon aldrig under dottrens tjuguåriga fängelsetid besökt henne, fastän det var hennes skull att hon dvaldes der. ; — Vexiö. Kommersielt framåtskridande. I ,Smålands-Posten läses: Att Vexjö på sednare tider och synnerligast sedan vår jernväg öppnats gått framåt såsom handelsstad, ser man bäst, om man jemför de massor af importvaror, som nu pr jernväg hufvudsakligen från Malmö och Göteborg tillföras samhället, med de temligen inskränkta sändningar, hvarmed Karlshamns köpmän under den gamla goda tiden till ,,hederliga priser, men: mot ,,goda och långa betalningsvilkor uppvaktade vår stads köpmän. De vagnslaster, som nu på jernbanan bit ankomma. stå nemligen i ett så storartadt törhållande till de vagnslass, som fordom forslades mellan Karlshamn och Vexjö, att den, som mins den gamla tiden och jemför den med den omsättning, som numera här eger rum, måste förvåna sig öfver ett dylikt framätgående. Äfven stadens export, som under fordna dagar var ingen eller så godt som ingen, är nu ganska betydlig. Dagar finnas, då på vår jernbana afsändas 12 a 14 fullastade vagnar med plankor, bjelkar och andra trävaror, Åvantiteter, som säkerli, gen skulle räcka till att fylla en och annan af de skutor, som under åtskilliga namn afgå från våra g. annskahet belägna ,Sjöoch Stapelstäder. När dertill kommer den betydliga kreatursexport, som härifrån eger rum, kan man med skäl påstå, att vårt .,lilla Vexjö är en stad, som åtminstone i kommersielt afseende för närvarande är stadd i ett ,aktningsvärdv framåtskridande. ; — Malmö. Arbetareföreningen. En i nämnde förenings tidskrift ,,Bikupan införd uppsats, undertecknad af ordf., br Fridolf Björling, meddelar den föga hugnesamma nyheten, att inom styrelsen inträffat en allrarsam söndring, som möjligen kan komma att medföra de svåraste följder och blifva hotande för föreningens bestånd. Uppsatsen är, riktad emot en af styrelsens medlemmar hr Westenius, som beskylles för åtskilliga mycket fula saker och betecknas som en ,lumpen intrigmakare. Händelsen är egnad att väcka så mycket större uppmärksamhet, som hr Westenius lär vara den egentlige stiftaren icke blott af Malmö, utan äfven af Lunds m. fl. städers arbetareföreningar. — Lidköping. En sorglig händelse tilldrog ! sig i Lidköping natten mellan förliden Lördag och Söndag. Handl. P. G. Flyrins hustru, som någon tid varit sängliggande sjuk, saknades nemligen i sitt hem vid 3-tiden på Söndags morgon. Efterforskningar anställdes nu på många håll, och efter ett par timmar påträffades hennes lik nere i ån. Troligen hade hon under någon plötsligt påkommen sinnessörvirring begifvit sig ut och direkte ned till elfven, der hon kastat sig i och på detta sätt förkortat sitt lif. Hon lemnar efter sig make och 6 barn, det yngsta endast några år gammalt. i — Karlstad. Falska danska speciedalrar ha under sednare tiden blifvit utprånglade i Karlstad, och tillverkaren, Gustaf Gustafsson från Alsters socken, som sysselsatt sig med detta näringsfång,! har af länsmannen i orten gripits och införpassats till staden. De falska penningarne som utsläppts i rörelsen äro dock så illa gjorda, att det bör vara lätt att genast upptäcka deras halt. — Jönköping. Tvetydigt prejudikat. I Jönköpings Tidning läses: Från civildepartementet har helt nyligen emanerat ett prejudikat, som är egnadt att tilldraga sig icke ringa uppmärksamhet. Species facti är följande: I höstas hölls i Vernamo köping auktion på en utskänkningsrättighet. Anbud gjordes dels af kopparslagare F. A. Asproth I för afgift efter 1,000 kannors försäljning och dels af aremästaren A. Andersson för afgift efter försäljning af 760 kannor, allt pr år. Köpingens styrelse beslöt, i betraktande deraf, att Äsproth hade annat yrke, hvars utöfning kunde bindra honom från att egna vederbörlig tillsyn åt utskänkningen, och dessutom icke gifvit prof på huruvida ihan öfverhufvud var tjenlig att förestå utskänkning, att antaga Anderssons anbud, helst han i mänga år med ordning och till samhällets belåtenhet skött värdshusrörelse. Ilärörver klagade Asproth hos kones befhde i länet, hvilken på grund af S 15 i kgl. förordningen d. 26 Okt. 1866 röTrande vilkoren för bränvinsutskänkning stadfäste köpingens styrelses beslut. Men Asproth fullföljde besy ren hos Kongl. Maj:t, som nyligen, under den ;tillförordasde regeringens egid, upphäft sin befhdes sTutslag och förklarat Asproths anbud gällande. I Det märkliga i detta beslut torde framgå för hvar och en efter genomläsning af S 15 i ofvan omtalade kel. förordning af d. 26 Okt. 1866. Det heter neml. der, att skommurolumuden pröfva de vid auktionen gjorda anbuden, och dem, med afseende ej mindre å de bjudandes behörighet och tjenlighet, än äfven å den erbjudna afgiftens belopp, antaga eller förkasta. Denna paragraf innebär otvetydigt ett medgifvande åt kommunalstyrelserna att, vär de finna sådant lämpligt, föres draga ett lägre anbud framför ett högre. Ingen tär också mera kompetent att pröfva anbuden än i kommunalstyrelserr.a, som ega den derför nödiga personalkännedomen och så mycket mindre kunna antagas vara benägna att af enskilda, mot det allmänna bästa stridande, motiver gilva företrädet åt sett lägre anbud, som det ligger i deras eget instresse att bereda kommunen så stor inkomst som I. möjligt. Hittintills har också, sävidt vi veta, kommunalstyrelsernas prösningsrätt respekterats af både I högre och lägre myndigheter, och de; måste derre väcka rättvis förväring, att undantag mot t författningens både anda och ordalydelse vid detta ifall egt rum. Om detta skulle blifva prejukat vid sednare afgöranden i liknande fall, så hafva ; kommunerna gått miste om en rättighet t, som lagen tillerkänner dem. Huru skall det på detta