Litteratur. Det nya Frankrike. Af L. A. Prevost-Paradol. Öfversättning. Stockholm. P. A. Norstedt Söner. 1869. Hvar finnes väl i närvarande tid det land, som ej ur någon synpunkt, mer eller mindre omfattande, skulle kunna betecknas som , det nya, det unga, på framtidslöften rika, detta i jemförelse med samma land, sådant det varit under för ej längesedan hänsvunna tider? Så väldiga framsteg, så genomgripande förändringar hafva inom några få årtionden försiggått på den inre samhällsutvecklingens arbetsfält, att redan den nu lefvande generationen fått bevittna hurusom, efter plötsligt inträffade omstörtningar, en ny verld vuxit upp och tagit fasta former allestädes inom det moderna statslifvets område. Franska revolutionen bildar utgångspunkten för den nyaste tidens ombildningssträfvanden i socialt och politiskt afseende; men revolutionstidehvarfvets idåer om allas frihet och jemlikhet, till en början vanställda genom lidelsefull öfverdrift, derefter förqväfda under restaurationsperioden, hafva först i våra dagar kommit till sin fulla mognad. Åt vår tid har det varit förbehållet att skåda hurusom i alla europeiska länder den fordna trögheten, det likgiltiga hvilandet vid det bestående nödgats vika för ett allmänt uppvaknande till nytt lif, ny handlingskraft. Målet är i dess grunddrag öfverallt detsamma. Det är 1789 års grundsatser, länge skeft uppfattade och ännu längre alldeles misskända, som i klarare och bestämdare former återkomma i våra dagars yrkanden på frihet, sjelistyrelse, borgerlig likställighet och aktning för menniskovärdet. Dylika yrkanden samla kring en gemensam fana ett framstegsparti i alla mera betydande kulturländer. Med samma skäl, som man hänvisar till ,,det nya Frankrike, skulle man kunna tala om det nya Italien, Spanien, Tyskland, Skandinavien, ja, till och med om det nya Ryssland. Sålunda samverka nationerna, hvar och en på sin väg och med bevarande af sin särskilda folkegendomlighet, till genomförande af det program för samhällslifvets förnuftsenliga ordnande vår tid mottagit i arf från det adertonde århundradet. En bland den samtida rättsvetenskapens förnämsta uppgifter måste blifva att bringa ordning och klarhet i den stora mängd outredda, halfförstådda politiska föreställningar, hvilka alltsedan revolutionsåren fått en den vidsträcktaste utbredning och efterhand bildat en s. k. allmän opinion, för hvars innersta betydelse och berättigande dock endast ganska få mäktat göra sig redo. Bland dessa talrika termer och slagord, som allestädes kursera såsom ett slags politiskt skiljemynt, är ordet demokrati ett af de vanligaste. Det var folket, folkväldet som trädde i förgrunden ge som revolutionens omhvälfningar; händelsernas utveckling beredde insteg åt den åsigten, att folket såsom sådant vore statsmaktens rätte innehafvare; att hysa demokratiska tänkesätt blef snart sagdt en oeftergiflig fordran på hvar och en, som öfverhufvud ville betraktas såsom vän af politiskt framåtskridande. Framstående rättslärare, sådane som John Stuart Mill och Laboulaye, gjorde sig till demokratiens målsmän inom vetenskapen för att der ådagalägga det demokratiska styrelsesättets förträtflighet och oumbärlighet särskildt för vår tid. Till denna demokratiska riktning inom den moderna rättsvetenskapen ansluter sig äfven i allt väsentligt den berömde franske skriftställare, hvilkens arbete om La France nouvelle tillhör det förflutna årets märkligare litterära företeelser och som nu, då det erbjudes vår allmänhet i en vårdad svensk öfversättning, sannolikt äfven hos oss kan påräkna mycken uppmärksamhet. Det nya Frankrike, af hvars politiska samhällsskick, sådant det är och sådant det borde vara, Lrevost-Parado! ger oss en skildring, är det, som vuxit upp och vunnit styrka just under imperialismens och centralisationssystemets jernspira och som nu, under innevarande skickelsedigra tid, med otålig längtan eträcker sig mot den framtid, då friheten skulle i Frankrike blifva ej blott en namn, utar en verklighet. Att detta omslag i de nuvarande förhållandena, hvilket, i betraktande af ställningen för dagen, synes kunna inträffa nästan hvad ögonblick som helst, skall medföra demokratiens fullständiga seger öfver byråkrati, militärdespo