RYSSLAND. Den nuvarande censuroch presslagstiftningen skall underkastas revision. Den 14 dennes har kejsaren nemligen utfärdat ett reskript till chefen för andra afdelningen af kejsarens kansli, furst Urussow, genom hvilket han utnämnes till ordförande i en komitt, som skall företaga denna revision. I reskriptet anmärkes, huru den nu gällande lagstistningen icke motsvarar nuvarande förhållanden, och yttras, att det nya förslaget bör åsyfta all möjlig frihet åt pressen, men tillika lemna auktoriteterna erforderlig makt för att kunua hindra skandalpressens skadliga inflytande. AMERIKA. Öppnandet af kongressen i Washington närmar sig, och politiken uppvaknar med anledning deraf i Förenta Staterna till nytt lif. Valen lemna ri . ämnen till betraktelser, och i de Ida ministörerna arhetas med all kraft på de årsberättelser, som skola föreläggas kongressen. Intressant är i synnerhet att erfara de stora besparingar, som sedan Grants tillträde till embetet åstadkommits. Hvad valen angår, så har det republikanska part icke blott varit olyckligt i staten Newyork, utan det har äfven gått miste om den sedan lång tid republikanskt sinnade staden Chicago. Peabodys död har öfverallt i Förenta Staterna väckt djupt deltagande. I den nekrolog, som , Newyork Times innehållit, meddelas följande: Det var en egenhet hos Peabody, att han aldrig ville hafva något eget hus. I allt var han mycket anspråkslös; så var det t. ex. hans vana att vid de stora middagar, ban brukade gitva, och då allt gick splendidt till, sjelf hålla sig till det enklaste. I sin gamle väns sir Curtis Lampson hus hade han ett rum, och der dog han. Ilan lefde så stilla och tillbakadraget som möjligt, och hans namn stod icke ens att finna i någon adresskalender. Under de sednare fyra iren hade hans helsa lidit mycket, men endast sällan lät han förmå sig att lata hemta någon läkare, och då det någon gång skedde, rättade han sig aldrig etter hans föreskrifter. Peabody tälde icke, att man frågade efter huru han befann sig. En till Falmouth ankommen ångare har medfört underrättelser om en våldsam orkan, som den 10 Oktober härjade öfver La Plata. Denna orkan tilltog i häftighet ills kl. 12 på natten och gjorde stor skada på de i Montevideo och Bucnos Ayres liggande fartygen, På det sistnämnda stället uppdrefvos icke mindre än 14 fartyg på grund, många andra sletos från sina ankare och stötte mot hvarandra. Vid flodmynningen gingo åtskilliga fartyg till botten, hvaribland ett emigrantskepp, der icke ett euda lif blef räddadt. På floden Parana förliste ett fartyg, som hade 200 hästar om bord, och stor skada skedde på de stora schåäserierna i Rosario. På krigsskådeplatsen i Laraguay hade den brasilianska arhån, med anledning af det låga vattenstäncet i Parana och Pa raguay, haft svårt att få till sig krigsfö råder och proviant; likväl hade grefven af Eu den S Oktober brutit upp med hut vudstyrkan at brasilianerna och de argentinskå trupperna mot San Estanislao. Enligt berättelser af qvinnor, som flytt, hade Lopez redan den 7 September lenmat San Ustanislao med 8 af manskap dragna kanoner för att — som man trodde — begifva sig till Curuguaty, beläget c:a 100 mil från Rosario och 30 från San Joaquim och skiljdt från sistnämnde plats genom en stor skog. Före sitt tåg till San Estanislao säges han hafva låtit skjuta S0 personer, misstänkta för att hafva deltagit i en sammansvärjning mot honom. Andra meddelanden uppgifva antalet af de skjutna långt större.