Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 november 1869, sida 2

ina egna handlingar och en skärpa i uppattningen af hvad som möter henne i det . lagliga lifvet. som ger herre mer än de a sesta andra kontroll öfver sig sjelf. Hon sal ner sina pligter som maka och moder, un. ir i allmänhet arbetsam, trifves derför väl k hemmets förrättningar och intresserar S sig för alla detaljer af dess ekonomi. Fa-se niljebandet stärkes ytterligare genom den passionerade ömhet hon såsom moder hy0. ser för sina barn. Då man säger, att det al franska familjelifvet är i upplösningstill-d stånd, dömer man icke efter den stora at massan af fasta och lyckliga äktenskapsförbindelser, utan efter enstaka tragiska tilldragelser, på hvilka oftentligheten skyn-n dar att kasta den starkaste belysning och S som derför bli allmänt bekanta och alld mänt omtalade. — Föreläsarens omdöme i å denna sak är desto mer förtjent att taga h vara på, som han i öfrigt ingalunda tvekade att framhålla hvad som finnes af skuggor i det franska samhällslifvet. å Näst frågan om familjens tillstånd är ) ingen vigtigare än den om den stora jordbrukande klassens, när man vill lära känna b ett folks verkliga ståndpunkt och hvad man kan hoppas af dess framtid. PiGvost-Pa-. radols skildring af den franske bonden iy utgjorde sålunda en andra hufvudpunkt i n hans föredrag. Den franske bonden bärsn nästan hela tyngden af det stora samhi 1—1 maskineriet; det är han, som har att betala den största anparten af statsutgifter-s na, det är i främsta rummet af honom i som blodtaxan, såsom militärutskrifningen kallas, blir utkräfd. Till ersättning hä för vakar regeringen öfver honom från n hans tidigaste barndom med en fade en beskyddares, en väns omsorg och ,,drif. s ver honom till val-urnan, då valförrättnin-j. gen skall ega rum. Det system af ytterit lig centralisation, som det första kejsar-; dömet ärfde af den gamla monarkien och vidare utbildade, fann hos den franske y bonden ,en fördold skatt af lydnad och yo fruktan, som den feodala despotis sen un-i der århundraden hade h hopat i hans hjerta, samt skyndade sig naturligtvis att 1 gagna sis af fyndet. Bondeklassens tillstånd, den mindre jordbrukarens okunnighet, likgiltighet och fruktan för regerings-5 makten äro ensamt i stånd att förklara, i huruldes Frankrike, som under revolutio-1 nen af 1759 sträfvade att hinna frihetens; luftigaste r, föll så plötsligt ned ii diktaturens aåfgrund. I bondens uppfatta ning gssätt för sggår dock nu en långsam, y men genomgripa ande förändring. Revolutionen af år 1348 gaf honom rösträtt, och ; alltsedan dess uppskakas han ur sin deala af periodiskt återkommande valrörelser. i Under dessa kommer han mer och mer is beröring med samhällets bildade klasser, ! blir mer och mer medveten om att hans ; vilja och åsigter betyda någonting, han i förvärfvar sig efter hand karakteren af; en sjelfständig medborgare, som börjar, kånna hvilken öfverväldigande magt som : ligger i hans och hans likars händer, och c Pråvost Paradol förutsåg en dag, då denne. l förr så tyste och under gifne bonde, som! icke vågat knota, då man ryckt hans söner ur heramet till kasernerha eller st lagfilten, skall helt enkelt bortrotera den stående arhlicen. Han har redan kommit så ! temligen derhän, att han i uppbördmannen och gendarmen icke erkänner sina, herrur. Den franske bonden är icke socialist och kan aldrig blifva det, ty han . älskar eganderätten till sin torfva, men han är demokrat alltigenom. m om b radol, vuxit mycket under de sednaste trettio åren. Orsaken dertill finner han i den konservativa reaktionen mot socialis-.. men, sådan den framträdde år 1848 Medelklassen förskräcktes af det röda spöket och sökte sin räddning hos diktaturen och kyrkan i förening. Å andra sidan har den gamla striden mellan katolska kyrkan och demokratien utbrutit med förnyad häftighet och har aldrig varit så våldsam som nu. Fördenskull är katolska kyrkans tillvaro i fara, om en ny revolution utbryter; det bästa för henne; vore ,att skilja sig från staten samt blifva, fri och osalarierad-. Det inflytande kyrkan utöfvar på folket beror dock väsentligast derpå, att hon är representerad af renlefvande, goda och kärleksfulla prestmän, som, så att säga, tilltvingat henne!e aktning och tillgifvenhet genom sin from-JJ c , IK Kyrkans magt har, enligt Prvost Pa: 8 — — — ma och uppoffrande lefnad. Prevost-Paradol tecknade med förkärlek , den fattige: cockenpresten, som i djup torstighet, öds-! lig ensamhet och tyst kärlek arbetar för sin hjords bästa!, och denna teckning lärer, att döma af allt hvad man erfarit, vara sann hvad angår det stora flertalet af franska landtprester, som ofta lefva e än bonden och använda hvad! de sålunda bespara för barmhertighets-J verk. kommer dertill en ödmjukhet i umsom bjert afsticker mot den pro-ji prestens icke sällan anspräks-I fulla uppträdande, och ett evangeliskt sinne-J lag, som finner större glädje i att trösta än att straffa, så äro de sy ympatien kyrkan förvärfvat i Frankrike, lätt begripliga. Det fordras kännedom af det förr derfliga i sjelfva de katolska principerna ly för att under sådane förhållanden upp-r träda som hennes motståndare. 1 I D. N:r läses följande: l 10H Frcan hocärda för någaon tia codan had