Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 november 1869, sida 2

Alla tre hyste den önskan att söka dölja denna nya plan för herr de Lestrelle, ehuru med ringa hopp om framgång, emedan de alltför väl visste huru föga känsla och undseende de kunde vänta af en utskickad från markis De Champfort. Men då chevaliern anlände, fann han dem beskyddade af en alltbeherrskande oro, hvilken så försvagade hans skäl inför deras öron, som om de hade befunnit sig i den andra verld, till hvilken herr de Lestrelle nästan hade öfvergått. Chevaliern ansåg en gubbes flämtande lifsgnista utan betydelse i jemförelse med hvad som rörde två ädla familjers ära; men verldens konsiderationer och dom tycktes vid detta tillfälle hafva ganska ringa betydelse ät ven för madame de Lestrelle, och han nödgades uppskjuta sin tillämnade strid med Gavarnie samt spara sina argumenter, tilldess madame de Lestrelle— Marcelle räknade han ej — kunde lyssna uppmärksammare. Emellertid utförde han den andra delen af sin mission — att uppmuntra traktens rojalister — så verksamt, att: den af herr Brgerat anlagda minan exploderade, ehuru något för tidigt; och under en dag, hvilken grydde lika lugnt som vanligt, utbrast ett borgerligt krig i Ibarraye. Ingen visste huru rojalisternas planer blefvo förrådda, men likasom vid en gitven signal började stormklockan ringas; gatorna fylldes af en ursinnig folkhop, som anföll och anfölls, medan ingen visste hvem som började striden, eller hvad dess orsak var. Det tycktes som om hvarje enskildt agg, allt det gamla hatet mellan protestanter och katoliker och den nyare, ännu häftigare vederviljan mellan demokrater och rojalister hade på en gång