— 7. 1. ch — cammaren till sin president valt NMari.va Ministerpresidenten Menabrea hade redan ke )å förhand tillkännagifvit, att kabinettet 8å skulle afgå, om detta val så utföll. Lanza, lät som en gång varit finansminister, har upp-ai Iragits att bilda det nya kabinettet. Jä I det trontal, hvarmed Menabrea d. 185. lennes öppnade parlamentet, omnämdes -jit örst konungens sednaste sjukdom och hans fö iterställande. Konungen hade blifvit rörd st if de många bevis på det innerliga del-m agande, som från alla håll kommit honom m I del. Sedan hertigens af Neapel födel-st se blifvit vidrörd, betonades i talet Itajiens vänskapliga förhållande till samtga makter. Om fredens upprätthållande skas af alla dem, som älska folkets n Iramåtskridande, så måste detta i ännu a högre grad vara fallet med Italien, som h innu är sysselsatt med sin inre reorganition. Regeringen hade icke lagt hinder pD r biskoparne att bevista konciliet. Ko-m nungen hyste den önskan, att ur skötet afs denna församling måtte yttras ett ord om m försoning mellan tro och vetenskap, melyÅ jan religion och civilisation. Hvad än vidlg, konciliet måtte förefalla, kunde nationen å ra förvissad om, att konungen skulle 1, na statens rätt och värdighet. En godl!k örvaltning och återställandet af ordning i finanserna voro befolkningens önskan, och detta väntade äfven konungen af parla-g mentet och af sin regering. Det första o och mest nödvändiga vilkoret för vinnan-åa de af detta högst vigtiga mål voreJ återställande af jemvigt i budgeten. 5Se-lr dan budgeten blitvit afgjord, skulle rege-y ringen inlemna åtskilliga förslager om sör-. bättring i de n. v. skatteförhällande Iäkasom nationen icke ryggat tillbaka för ågot offer, då det gällt att uppfylla in-m gångna förbindelser, så vore det äfven re-5 geringens och parlamentets pligt att ver-5 ka för, det ändamålet med dessa osser a innes. Än vidare omnämndes förslager y för administrationens förenkling, för indu-y striens höjande, för unifiering i kriminalf b lagstittningen, för reorganisation af armöen och flottan, äfvensom för förändringar i nationalgardet och införandet af ansvarighet i administrationen. I talet konstaterades slutligen det omisskänneliga framåt-m skridandet på det ekonomiska området, och uttalades konungens förhoppning t om, att detta framåtskridande skulle ytterligare uppmuntras genom lagstiftnin-. gen, samt att parlamentet framför allt skulle rikta sin omvårdnad till befrämjande af den allmänna välfärden. Drottningen af Wirtemberg (en syster till ryske kejsaren) har ankommit till Rom, och om hennes första besök hos Pius IX skrifves: Det är säkert, att drottning Olga, då hon lemnade påfvens kabinett, der hon uppehållit sig 25 minuter, var mycket upprörd. Man hade t. o. m. kunnat tro, det kon skuile falla i vanmakt; hennes förgråtna ögon och blekhet antydde, att hon var häftigt uppskakad. Då palatsets major domus gick vid hennes sida för att följa henne neuför vatikanens trappa, vände hon sig till honom och sade: , Monsignore, eder arm!: Det var dock för mycket mot den presterliga etiketten, att prelaten skulle kunna uppfylla drottningens önskan, och enär markis Sacchetti befann sig vid hennes sida, å bjöd han henne sin arm. Jag har från pålitligt håll erfarit, att påfven, sedan han med drottningen talat om den heliga stolens svårigheter med Wirtemberg och enträget bedt henne bidraga till deras undanrödjande, för henne gjorde en framställning om Polens olyckor och tillade, att han — enär kejsar Alexander icke kom till Rom — ville bedja henne erinra sin höge broder de ord, som Gregorius XVI på sin tid yttrade till czar Nikolaus. Man vet, att dessa ord af Pius IX:s företrädare voro mycket gripande, och att czaren af dem blef djupt skakad. Påfven säges äfven, ehuru i milda ord, yttrat sig om den roll, som han förmodade, att drottningen skulle hafva i Rom under konciliet, och drottningen tog detta som en förebråelse. RYSSLAND. Inom kort skall inför domstol i Petersburg komma till förhandling en vigtig angelägenhet, handlande om en komplott, som bildats i afsigt att sprida falskt pappersmynt i Ryssland. Regeringen fick reda på denna komplott redan i December 1865, och man har full visshet om, att den gick ut på: 1) att underhålla den polska emigrationen, och 2) att skada de ryska financerna och undergräfva Rysslands kredit. Af åtskilliga af de i komplotten deltagandes bekännelser framgär, att denna sammansvärjning är en utgrening af det förra politiska sällskap, som varit bekant under de olika namnen: ,,det unga Eyssland, ,land och frihet: och ,polska centralkomitön. Mestadels tillverkades 50och 10-rubelssedlar, hvilka, som det vill synas, blifvit tryckta i London. Många af brotislingarne ha lyckats undkomma; antalet af de häktade uppgår till 24 personer, af hvilka äro flera sruntimmer. Man tror sig med säkerhet veta, att förfärdigandet af de falska sedlarne varit ledt af en landsflyktig politisk förbrytare, Emanuel Iundsill, f. d. officer i rysk tjenst. AMERIKA. För en månad sedan väckte Förenta Staternas regering hos engelska regeringen förslag att nedsätta det enkla brefportot de begge länderna emellan till 3 pence. Enligt ett meddelande till Englands ambassadör i Washington, har engelska regeringen ingått på förslaget, så att all anledning ir för handen, att denna nedsättning skall komma till stånd. Af de damer, som äro lystna att få rösträtt, förberedes en jättepetition till kongressen om erhåällandet af en sådan rs a a — mn sm KL RT.