Article Image
UTRIKES. TYSKLAND. hsens deputeradekammare har, mer 56 röster mot 15, antagit ett försiag om partiell afväpning af den nordtyska för hundsarmeen. Ett ändringsförslag, son var inlemnadt af tvenne national-liberal: medlemmar, och som gick ut på att gör: asväpningen beroende af , Tysklands si kerhet, blef förkastadt. FRANKRIKE. r Ledru Rollin har från London den 7 dennes utfärdat ett manifest till sina valvari han söker visa, det man icke ycket bör rikta sina anfall mot sjelfva k:ejsardömet, — enär det, enligt Ledr Rollins förmening, skall försvinna af sig sjelst — som emot det parlamentarisk: systemet, , hvilket alltid leder till svikna förhoppningar och bedrager folket om re volutionens frukterk. Det är af detta skäl som Ledru Rollin förordar sådane deputele, som vägra att aflägga ed på författsen at år 1852. Uppropet från Ledrt Rollin har gjort, att striden mellan det parti, som vill aflägga törfattningseden, ocl det, som vill vägra detta, blossat upp med förnyad kraft. Oppositionen delar sig nu i test hufvudpartier, hvilka man kan den parlamentariska och den revomtionåra oppositionen. På den förstnämndas sida stå , Siecle, , Avenir national, Temps, ,Libertö, m. fl.; på den andra: k2eforme, ,Reveil och ,,Rappel. Ivalmötena ha de revolutionära på den sednaste tiden varit rådande. Några egentliga kandidater kunna ej uppställas ar detta parti, enär alla röstsedlar med namn å personer, som vägra att aflägga eden, skola vid valen förklaras ogiltiga. Val af sådane personer har således blott betydelsen af en demonstration och kan under vissa omständigheter förhindra motkandidaterna att ppuå den nödiga absoluta röstpluraliteten. en liberala eller parlamentariska opposiionen är beredvillig att understödja regeringen mot ett anfall af kejsardömets oförsonliga fiender, men fordrar deremot, att regeringen skall gifva något lifstecken från sig, att den snart skall taga initiativet till omsattande förbättringar i administration och författning, samt framför allt, att kejsaren skall omgifva sig med en liberal ministör, som har ett bestämdt program .Presse för den 9 dennes yttrar: En ministör utan program och utan ölvertygelse är en minis n auktoritet. Ensamt af detta skäl rLet ligt, att den nuvarande si

16 november 1869, sida 2

Thumbnail