Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 november 1869, sida 2

— ÄAngalunda; en revoluörsta olyc Vi vilja blott n och kraftigt hålla den en då lagsuftande församlingen berevoluti onärer så störtas jn reg Nej a än 20 eller 30 i sådane. och utom så stark! Den har ju s — Detta naiva om det sjelfbedrägeri, är fången uti, då den inbi att landet er dem för deras egen skull. a delen af valmännen vill bruka dem som en kapp för att tukta regeringen med, men icke som en s:äf att stödja sig på. Man väljer OSS, r det n tyck er Om Oss kulle vara för oppoktaisonuculent vittnar bås som den radikala venster gaste slutsats. Man väljer m för att t gifva regeringen en lektion, och i den ölvertyg gelsen, att rogeringen år stark nog att bära denna lektion. I det ögonblick, då landet ser, att ingen är stadd i verklig fara, skall det bli omkastning i opinionen, att till och med det radikala partiet skall dragas med. Dess seger skulle bli början till dess nederlag. Dertill kommer, att det moderna sambLällslitvet sordrar ordning, fred och laglighet, och detta på ett så bju22 sätt, att långa inbördes krig äro alldeles a. Likasom religionen har sina fanatiker, skall äfven ordningen få sina. Åtta dagars anarki skulle medföra oberäkneliga förluster r; efter en mänads anarki skulle ES rörelsen på jernrägarne vara slut. Vårt moderna lif finner sig ej rid sådana förbållanden; samhället skulle ovilkorligt vända sig mot dem, som störa det. Lika litet bör man dösja för sig sjelf, att de sociala theoriernas er skulle åstadkomma en allmän rubbning. En nation, som antager socialisternas program och afstår från hvarje tanke på nationalära, samhällets glans och individuella töreträdesrättigheter, en nation, som ville beräkna allt på att tillfredsställa mängdens materiella behof och njutningar, skulle snart öppna dörren för eröfring I I sätta sin egen existens på spel. De rykten, som varit i omlopp om en ministerkris, synas varit grundade. Det försäkras nemligen från tillförlitligt håll, att kejsaren hade kallat Olivier till Paris och erbjudit honom justitieportföljen. Anbudet afslogs, enär Ollivier icke vill ingå i ett kabinett, der Bourbaau och Forcade finnas, och i allt fall endast under det vilkor, att han sjelf finge öfvertaga kabinettets bildande. IIufvadkandidaten i 1:sta valkretsen af Paris, IIenri Rochefort, var i Söndags närvarande i en valförsamling, i hvilken 700 personer, d. v. s. så många lokalen kunde lYmma, voro närvarande. IIVarje gång han uppträdde på talarestolen, mottogs nan af bifallsrop. Entusiasmen nådde sin höjd, då Rochefort förklarade att han underkastade sig det rinweratira mandatet. Mötet s lutade under ropen: -Hesse Rochefort! Lefve republiken!polisbetjenter voro uppställda vid lokalens dörr, hvilket gaf anledning till den förmodan, att Rochefort möjligen ånyo skulle häktas. En del af hans vänner slöt en krets omkring honom och förde honom till en vagn, i hvilken han reste till sitt logis. Bland de på sednaste tiden uppdykade många vankandidaterna nämnas: Durier ena al egarne till.Siecle), Leferriöre (reJak i ,Rappel), socialisten Cantagrel, den gamle republikanen och agitatorn Pascal Duprat, socialisterna Briosne och Alfonse Gent, Maurice Joly och Cremieux, hvilken sistnämnde var justitieminister 1848. Compiäögne skola inga festligheter blifva innan kejsarinnan återkommer från sina orientaliska resa. ITALIEN. I en korrespondens från Florens meddelas följande om konung Viktor Emanuels sjukdom: Fredagen den 29 Oktober jagade konungen j: mellan San Rossore och Pisa. Vid detta tillfalle blef han genomvät af ett ihållande regn; han fortsatte icke destomindre jagten och återvände först om aftonen till San Rossore, der han dinerade på vanligt sätt. Följande dagen reste han till Florens, der kan — utan att märka något illamäende — deliog i ministerrådet. Då han owm Söndagen återkom till Rossore. kärde han sig deromot mycket besvärad af andtåppa. stygn i sidan och torrhosta, kort sagdt: af alla symptomer till lunginflammation. Konungens lifmedikus drog derföre icke i betänkande att med några timmars mellanrum företaga två ymniga åderlätningar på venstra armen; samtidigt dermed tillkallade han från Pisa j. trå läkare. Vid de sistnämndes ankomst hade andtappan så tilltagit. att man måste företaga två i åderlåtningar till, efter hvilka de en betydlig afmattning. Icke destomindre forilor febern, och konungen sväfvade under någon tid i icke ringa fara. Sedan dess har sjukdomen emellertid tagit. en gynnsammare vändning. i SPANIEN. Marinministern Topete har, som vi förut meddelat, icke kunnat förmås att återtaga sin afskedansökan, utan definitift esåt från sin post. Detta föranledde ministerpresidenten Prim att den 8 dennes i curtes tillkännagifva, det han gjort allt för att ashalla Topete från detta steg, hvilket Prim på det högsta beklagade. Ait han li icke också k, berodde på, att skulle komma till pass för Septemevolutionens fiender. Han begärde råd af cortes, huru han borde förhålla sig, och fick till svar, att man önskade, dåtf han skulle Sanna dvar. Derefter reste Topete och atgaf förklaringen, att hans tällning i ministeren blifvit ohållbar i anseende till den I lösning af thronföljaretrå fär som nu åsyftas, en lösning, hvilken an för sin del ansåg mindre fördelaktig 8 än en annan. Han tillade, det han städse ; I i skuile bli trogen revolutionen och sin vän! Prim samt understödja regeringen, huru än valet till konung måtte utfalla i cortes. Enigheten partierna emellan skulle — efter hans förmenaude — icke lida af hans algäng ur ministeren. i Montemar och Salamanca ba afrest till Italien för avi underhandla om hertigens al Genua kandidatur. EGYPTEN Hertigen och hertiginnan af Aosta afreste från Kairo, så snart de fingo erfara !! konung Viktor Emanuels sjukdom. ! Danmark. Fattigdom i Köpenhamn. En korrespondent till ,, Malmö Snäll-Post skrifver från nämnde stad den 4 November: Då vi för någon tid sedan talade om en del af hufvadstaden, som heter Kristianshavn, och dervid kommo att namna ordet ,.pauperism, så skedde? det icke utan skäl, ty vid flera at dess gator herskar en grullig tattigdom, och dessutom är en al de offentliga inrättningar, som fattigväsendet hars3 derstädes — nemligen Lstbuset. — en verklig härd för det elände. som armodet i en stor stad medför. Och det värsta är, att det I en stor ja 8 dj 1 1 8