Råttegängsoch Lolissaker. HRådhusrätten. Anspråk på ersättning för ärekränkande ut tryck. Till rådhusrättens andra afdelning har för någon tid sedan hofrättsnotarien och f. d. utgifvaren af Dagligt Allehanda, hr Elof M. Lind. man instämt handl. D. C. Svensson med påstå. ende att utbel:omma 150 rdr i ersättning för upp. rättandet af ett testamente, hvartill han at S blifvit anmodad. I det svaromål, som hr Svensson häröfver ingaf, bestred han att betala der fordrade summan, helst då utkastet till testamentet befunnits icke kunna användas, men förklarade sig dock villig att godtgöra hr Lindman för sitt besvär med den ersättning domstolen pröfvade skäligt, hvarvid han uppgaf, att han ansåg 20 å 30 rdr vara full valuta för det utförda arbetet. Hr Lindman begärde åter uppskof i målet för inkallande af vittnen, som skulle styrka det hr Svensson lofvat honom mera, hvarjemte han kade ansvar å hr S. för det denne begagnat kränkande utlåtanden i sitt ofvannämnda svaromål, hvarefter målet uppsköts till nästkommande Lördag. Emellertid hade hr Lindman till i går uttagit en ny stämning å hr Svensson af följande lydelse: Los vålloflige 1ådhusrätten får jag härmed anhålla om laga kallelse och stämning å hr stadsfullmäktigen D. C. Svensson, med påstående som följer: Det är med stor ledsnad jag ser mig nödsakad att ånyo uttaga stämning å hr D. C. Svensson, men mina lefnadsomständigheter tvinga mig ovilkorligen att vidtaga denna sorgliga åtgärd. Saken är nemligen den, att under den rättegång, som för närvarande pågår emellan mig och hr Svensson angående arfvode för upprättandet af ett testamente, hr Svensson har i en till rätten den 15 sistlidne September ingifven skrift utlätit sig på följande sätt: bå det emellertid visat sig att tit. Lindman emot mig användt samma method som emot flera andra personer här i samhället, nemligen att på ett oförsynt sätt söka tilltvinga sig större ersätt