Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 november 1869, sida 2

Article Image
ligt vårt förmenande, styrelsen vara sammansatt af en eller flera delegerade (helst direktören eller ordföranden) från en och hvar af de institutioner, hvarom här är fråga, börande derjemte högskoleföreningen och Stockholms stadsfullmäktige utse hvardera 2 å 3 ledamöter. Styrelsen komme på detta sätt att bestå af ett 20-tal af personer, hvilket antal ej är ofördelaktigt, utan fastmer nödvändigt, då en sädan styrelse ej kan undgå att arbeta äfven på afdelningar. Denna plan må synas omfattande och storartad; men den är i sjelfva verket ganska enkel, och kostnaderna blifva jemförelsevis små. Ty genom att begagna sig af de redan befintliga krafterna, skall man kunna öppna 4 å 5 lärokurser till samma kostnad, som eljest, när lokaler m. m. inberäknas, skulle kräfvas för en enda. Det är i ötrigt, såsom redan blifvit antydt, sjelfklart, att man här kan börja med äfven ett mindre antal kunskapsgrenar, låtande den ena och den andra tillkomma i mån af omständigheterna. Stockholms högskola — vi mena: Sreriges fria högskola — skulle kunna, på detta vis, kanske redan till nästa höst, inbjuda hufvudstadens och landets kunskapssökande ungdom till måhända ett 50tal af lärooch föreläsningskurser, och när ertarenheten derefter visat behofvet af ytterligare lärokurser, så skall högskolans styrelse kunna, pekande på detta behof, begära anslag till dess fyllande hos enskilte, hos stadens representanter och hos riksdagen. Då är nemligen detta behof ett konkret fall, som man kan motivera om bestämma, men icke en osäker dimbild. Vi tillägga slutligen, att för en sådan högskola behöfves oundgängligen ett stort bibliotek. Här framträder det kongl. biblioteket, som bör för ändamålet erhålla en ny byggnad, med läsrum och söreläsningssalar. I sjelfva verket har man något analogt till hvad vi här framställt såsom Sveriges högskola uti Frankrikes U Institut de France, som utgör en sammanfattning af fem lärda akademier i Paris, ehuru med den stora olikheten, att här icke är fråga om någon undervisningsskyldighet eller särskilda honorarier. Men detta institut bildar dock på sitt område en behöflig enhet, likasom det vi för hufvudstaden söka är en enhet, en sammanbindning af de många storartade institutionerna i denna stad till ett organiskt helt af samverkande krafter i den högre bildningens tjenst. En sådan organism har rätt att vara och benämna sig: Sveriges högskola.

10 november 1869, sida 2

Thumbnail