Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 november 1869, sida 3

rn jträde som till i morgon är utlyst med norra bur ecbållningssällskapets silialasdelning för orten. ska jag lemna uppgift på buru skorden anses hatv a här utfallit. Jag vill i dar i stället nämna någr :0 ord om skatterna och börjar med: Ir. Piestloneregleringen, som uti detta och när ts gränsande pastorat under de sednare åren trädt verkslällighet och lemnar anledning till åtskillig betraktelser äfvensom möjligen till åtskilliga pro cesser. På de anmärkringar och tvister T sörefinnas uti de fastställda aflöningsstatern dessa pastorater, troligen äfven förekomma inon jiandra orter, torde det les mänt intresse att beröra desamma. Genom K. et j resolution af den 31 Dec. 1867 ör löneregle tt sör presterskapet uti Alingsås stadsoch lands. g församlingar bestämd för en tid af 50 år, räknad is) från den I Maj 1805, och förekomma deruti, bland L. ardra, följande bestämmelser: r. att de summor, som i penningar blifvit bestäm. -sda ate utgå af byarje särskild socken inom paston ratet, skola fördelas på alla, som ega rösträtt vid skyrkostämwa, eiter beräkning af för sådan röstt j rätt fastställd grund; -j att vissa kubikfot spanmål skola från de sertt skilda socknarne utgå af fastigheterna etter deras sjför innevarande år (18677) åsatta berillningstaxcn ringsvarden; att af hrarje person och af hvarje matlag (af matlag dock endast uti landskommunerna) viss r summa skall erläggas. el Dessa grundbestämmelser förekomma nästan i alla de nya löneregleringarne inom stiftet. Det -I första af här anförda löneanslag bar redan ledt a till tvist inom ett par församlingar, i det presterna, säsom röstberätti medlemmar af kommunen, äfven efter sitt syrktal blifvit debiterade för denna socknens gemensamma utgiftspost, men nekat att deruti deltaga, då de, på grund af sockneombuIdens intör den af K. M:t till löneregleringen serskildt förordnade nämnd, blifvit tillförsåäkradegviss bestämd lön, som således genom bidrag frän, Sjölfve ilöntagaren för honom blir törminskad. Samma förhällande är vid spanmålsarslagets fördelande Åätven på prestgårdarne. veterligen ha ännu icke ) icke vara utan mera all 1 c g från någondera sidan klagomål häröfver blifvit anförda, så att prejudikat saknas. Vidare förekommer mot besäämmelsen, ati spanmålen skall uttaxeras af fastigheterna efter 1567 års bevillningstaxering (itall man så skall tolka författningen ordalydelse: ,,hvilka afgifter fördelas å fastig terna efter de dem för innevarande år åsatta villningstaxeringsvärden). den oegentlighet, att icke säga orättvisa, att en fastighet, som nu har högt värde, kan under loppet af ett haliI kel genom en eller annan orsak betydligt f i dras, likasom motsatsen eller att en nu lågt taxerad fastighet kan stiga 1 värde och likväl komma att fortfarande under denna tid utgöra samma skatt. IIvad Sutligen beträffar de sist anmärkta lönerörmånerna eller de, som utgå af person och smatlag, ligger uti dessa bestämmelser fröet till mycket ondt, emedan en hårdhjeriad löntagare der har ett vidt experimentalfält för sin snikenhet. I Vid kronooch kommunalutskylders uttagande har kommunalstyrelsen rätt att efter pröfning j lemna obemedlade personer, äfven om de icke direkt åtnjuta fattigunderstöd, befrielse genom intyg ;om deras behöfvande ställning, hvaremot här ic j finnes annan domare än ena parten eller sj sordringsegaren, som dessutom bar lätt att bestämma af hvilka ett matlag utgöres, hvarpå exempel gifvits ej långt häritrån, der ett bushäll, bestående af ett gammalt hjonelag med en son, hvilken vid musförhörsskrifningen blifvit antecknad som arbetskarl. VIitvit fördeladt till tvenne matlag och taxeradt derefter. Dessa anmärkningar äro icke riktade mot person och isynnerhet icke mot någon Jar detta pastorats presterskap, som äro mera kända för eftergifvenbet i uttagandet af sina rättigheter in tver om, utan framstal da som brister uti en lag. utgifven att bereda förtroende och lättnad : ett länge ösverklagadt aflövingssätt. Den nya prestlöneregleringen, som icke var afSedd att öka lönerna utan att reglera och jemnare fördela desamma, har dock i allmänhet medfört betydligt större utailter för församlingarne, hvilket ytterligare förhöjt de redan förut höga sk terna; och att dessa skatter på vissa håll är höga de tåla vid, är en verklighet och i ke endast ett begär att beklaga sig. vill jag genom ett exempel visa. Inom detta pastorat finnes 14 (ett sjerdedels) hemman med en arcal, som enligt skifteskarta af 1853 utgör 51 tuld 1: kpld åker, äng och tomter samt 173 tald 26 kpld skogsoch beramark. Skatterna för detta hemman utg ngo fö året sålunda: Tommunatutskylder, enl. debetsedel. . 19: 20. MJuderstöd till främmande tiggare och socknens egna fattiga skolbarn, enl. kommunals ino-beslut se Till skolbyggnadskassan. .. Till presterskapet. .... kKronouppbården: Mantalspengar m. m.... För fastigktt..... landstingsmedee..... lronotionde (vederlag) . . . Ord. rantaa.... Iläradsmede soc. so. IIrandstodsafgitt..... Augmentsränta kr kr kor 1 i soldats underhåll (beräknadt efter hvad nu erlägges för valtant rotar Vv och bro-underhåll (be ter dagsverkspris i markegång jemte kontanta utgifter) . . . . eller t ! Att detta hemman, taxeradt till 7,000 rdr, icke har serdeles god jord, kan slutas deraf, att dess ingoch åker-arcal, 51 tnld, är graderad till 25 nld första klassens jord. På landsbygden häromcring utgöra skatterna till skola och fattigvård anligen 6 gånger fastighetsbevillningen och 3 gånser bevillningsriksdalern efter 2:dra artikeln. Det schöfves goda år och mycken sparsamhet att bära ådana skatter. — — 2 AA —U — — Pelegram. BERLIN å. 8 Nov. ttalicnska legationen ar meddelat telegrambyrån ett telegram från lorens af i dag på morgonen, der det heAe — 9 — 2 DD ru er, alt konungens tillståad betydligt för-såÅ ätirats under natten; sjukdomen, hvars för-sa opp är regelbundet, har slagit starkt ut. N BEGLIN den 9 Nov, Såsom repressalier d ör behandlingen af frågan om utlemnandet a s arkiven, ämna de slesvigholsteinska dehuÅ eradena föreslå, att preussiska regeringen .) kall qvarhalla sin intijl år 1877 hetalhara l rot för öresnusktullens af isning. Wien. lör at förebygga en eventuell pridning af det dalmatiska upproret till det? irkiska gräns, revinserna, har Porten till b avi afsändt fyra ångfartyg med hjelhtrupRe —