gande affär. Efter det emellertid så småningom våra jernbruk hade förlorat sitt beskydd, har Fredrikshald förlorat sin betydelse som upplagsplats för det svenska jernet. Förutom några små partier stångjern och spik, som enskilda jernbruk kunna utbyta här emot fiskvaror, är det blott en enda svensk fabrik, som här håller upplag: Gustafsfors i norra Dalsland och tillhörigt grosshandl. Ekman i Göteborg. Från detta jernbruk föras ganska betydliga qvantiteter jern på Dalslands vattenJede till Strand vid Stora Lee och derifrån öfver land bit, hvarifrån brukets härvarande agent försäljer d tillverkningar öfver hela Norge. Gustafsfors är en svår konkurrent för våra norska gjuterier, isynnerhet naturligtvis för Katrineholm härstädes. men affären skall ej vara lönande under de or våra jernverk nuvarande dåliga konjunkturo na. Husfliten i Elfsborgs län står ofantligt högt. Läneis sydligaste del. Kinds och Marks härader, trakterna omkring Borås, äro från gammal tid kända för idoghet, hvarföre också inbyggarne på sin tid fingo privile ium på att resa land och rike omkring med sina produkter. Dessa resande voro de så kallade gårdfaribandlandena eller boråsarne, väl kända handlande äfven i Norge. Många bundra tusen alnar väfnader tillverkas årligen till salu i detta län, utom hvad allmogen sjelf förbrukar. Högst intressant är att se den ihärdighet, hvarmea länets lilla industri kämpar för att konkurrera med utlandets fabrikater, och det är troligt att svenskarne skola gå segrande ur striden. Länets höfding, den bekante grefve Sparre, arbetar outtröttligt för industriens upphjelpande inom länet och för att öppna nya marknader för dess tillverkningar. Sålunda har han i år uppehållit sig i Frankrike för satt tillvägabringa en förbindelse med hemlandet, shan har stiftat en förening för husflitens upphjelpande och nu i höst föranstaltat en utställning i Venersborg för länets industriprodukter. Norge tager åtskilligt af väfnader från Elfsborgs län, dräll, lärft och vadmal samt annat ylletyg, hvilket dels hitföres af gårdfarihandlande från Borås, dels jaf sjelfva allmogen. Någon uppgift öfver denna införsel föreligger icke, men säkert är, att Sverige shitskickar många tusen alnar vadmal och annat ylletyg, hvilket användes af arbetarne härstädes, i Fredriksstad, Sarpsborg och till en del i DramI men. Och denna trafik är ingalunda i aftagande, sdå husfliten i Smaalenenes bygder icke en gång tillfredsställer eget behof och ännu mindre har nåI got öfverskott till afsalu. Kristiania fabriker (Hjula och Nydalen) leverera visserligen goda och billiga tillverkningar, men sågbruksarbetarne, till stor del födda på landsbygden, föredraga oftast de hemmaväfda tygerna. Förutom väfnad vill jag nämna en sannan husflitsartikel, som skickas oss från en seri skild ort i Dalsland och som kanske torde få afI sättning utom staden, nemligen simpla halmhattar, hvilka i dussinvis säljas för 6 å 8 sk. stycket och si hvilkas tillverkning många personer hafva uppi nått stor färdighet. En annan artikel är simpla möbler af björk, och af sådana afsättes en del till , mycket billiga priser. Snickrarne i Lindome, nära : Göteborg, drifva, såsom bekant, möbeltillverkninigen i stor skala, och jag betviflar icke, att Nösemarks socken på Dalsland skulle blifva en stor snickareverkstad, om der blott vore afsättning. Nu går endast ett och annat lass till Fredriksstad och , något obetydligt med sillskeppare vesterut. Under sednaste tiden har norra Dalsland fått cn ny an; vändning för sitt öfverflöd på björkskog. i det en I handlande härstädes har anlagt en åpgsåg i Nösemark, närmast för att såga stäf och möbelmaterialicr, som skola exporteras öfver Fredriksbald. Af spanmälsvaror kan Dalsland i goda år producera mera än för eget behof, neml. råg och hafre. I Bohuslän vinnlägger man sig mycket om hafre, isynuerhet. för utskeppning till England, men hå äraf kommer intet vår stad tilllgodo, enär vi snarare tvertom skicka hafre till de stora svenska exporörerna i Uddevalla och Göteborg. Linfrö och kummin produceras i icke ringa qvantiteter, bortbytas gerna hos härvarande handlande emot salt och försäljas härifrån till Kristiania. Jag har ofvan nämnt de artiklar, hvilka tillföras Fredrikshald från våra svenska grannorter. Vår export till Sverige uppgår under nuvarande tullförhällanden långtifrån till så stort belopp som importen från Sverige, ty medan våra svenska grannprovinser försälja här nära nog allt, som de ej sjelfva behöfva, så inskränka de sitt uppköp här till de artiklar, som här erhållas till lika billiga eller billigare priser än hos de svenska landthandlandena, isynnerhet salt, sill och siskvaror samt i dåliga år äfven spanmål och mjöl, medan de artiklar, som äro dyrast, såsom kaffe, socker och dryckesvaror, blott till en mindre del komma härifrån. Fordom försåg Fredrikshald hela Dalsland, bela det sydvestliga Vermland och större delen af Bohaslan med hvad dessa trakter förbrukade af sill och fisk. Före Trollhättekanalens utvidgning och de svenska jernvägsanläggningarne från Uddevalla till Venersborg och från Göteborg genom södra delen af Elfsborgs län var det lättast för svenskarne att köpa sin sill här. Annorlunda ställa förhållandena sig nu, då det finnes kanalförbindelse från Göteborg in igenom Dalsland ända till framemot norska gränsen. Nu finna landtbandlarne i trakterna närmast Venern det billigare att förse sig med sill öfver Göteborg, till och med då den skall belastas med tull, framför att transportera den 10 å 12 mils landväg från Fredrikshald. Blott då sillpriserna i Fredrikshald förmedelst öfverflödig tillförsel många gånger gå betydligt under marknadspriserna i Bergen, då kan man se svenskar i hundradetal begikva sig till Fredrikshald för att köpa sill, men denna handel försiggår mest med skeppare vid bryggan och fördelen för staden blifver ringa. Om vintern, då det är öfverflöd af färsk sill från fisket vid Sponviken, begifva sig också svenskarne hit, till och med ända från Karlstadstrakten för att köpa sill. Jag kan icke noggrannt upplysa hurn stora qvantiteter sill år efter annat landvägen föras till Sverige härifrån, men jag har bört sakkunniga män anslå dem till 10,000 tunnor årligen. I sillhandeln här torde en förbättring komma att uppstå genom anläggandet af Dalslands kanal, cnär det sannolikt kommer att löna sig för landthandlarne att föra sin sill häri rån till Stora Lee och vidare kanalvägen framför att taga den öfver Uddevalla eller Göteborg. Arbetad tobak har varit och är föremål för export härifrån till Sverige. Svenskarne begagna, likasom vi, spunnen tobak, och då Sverige eller i alla fall de städer, som äro Fredrikshalds konkurrenter, först på sednare tiden befattat sig med tobaksspinneri, så ha vår stads fabriker haft en säker afsättning allaredan sedan mediet af förra örhundradet, då tobaksspinnerierna i Fredrikshald voro af stor betydelse. För närvarande fiunas här 3 spinnerier. Bränvin är billigare i Sverige än här; hvad som går härifrån till Sverige är endast på de närmaste orterna. Fredrikshalds bajerska öl deremot tinnes hes landthandlarne långt in uti Dalsland. Vidare sända vi till någon liten del fruktvin till Dalsland. — Liljeholmens prisbelönta vinsabrik i Stockholm skickar eljest sina fabrikater i stora massor utom Sverige. Jag har fått tillfälle att sc profver af svenska viner; men jag tycker att Kildals är bättre och hvad den vidtberömda champagnen angår billigare. Från Jemtland har jag nyligen sett uppgifvas, att importen af norska viaer der mångdubblats under loppet af några år. Jag har förut nämnt, att Fredrikshald under protektionismens tid i Sverige afsatte ansenliga partier manufakturvaror. Med alla slags krämarevaror bruka landthandlarne ännu förse sig här och till ganska betydliga belopp. En köpman, jsom här drifver stora affarer med de svenska landthandlarne, har just i dessa dagar för denna j EZ— — a mms AA FR — —