Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 november 1869, sida 3

or Lkonontist. (Ur Dagbladet.) Jordklosetter. Fler de 1 klosetter, hvilka äro konstrnerade af eugelske ingeniören Davison och hållas till salu i Stockholm uti huset N:o 47 vid Regering hafva anmodat oss att påpeka dessa klo stora ändamåls net. Jordklosetten kraften hos vanlig jord och larer vara bästa medlet för att absorbera osunda och vidriga dunster. Den är lämplig såväl för stad som land. Allt som erfordras är torr och siktad jord, hvilken förekommer jäsning och förruttnelse 1 klosettspillningen och derigenom förtager anledning till stinkande duuster. Principen för jordklosetten består deruti, att å klosetten finnes en reservoir, innehållande jord, och en apparat som alltid levererar den erforderliga jordqvantiteten. Etter hvarje begagnande af klosetten faller denna qvantitet jord ötver spillningen och betäcker densamma samt hiudrar derigenom all anledning till jäsning och förruttnelse. Apparaten är särdeles enkel och kan, i fall den någon gång skulle råka i oordning, hvartill dock någon särskild anledning icke förefiones, mycket lätt åter bringas i ordning. Den stora fördelen af dessa jordklosetter är således för det törsta att de kunna anbringas nästan hrar som helst i en boning, utan att åstadkomma de olägenbeter, som åtfölja den vanliga klosetten. De erfordra intet luftrör eller någon apparat för skiljandet af de flytande och fasta beståndsdelarne, ingen genombrytning af väggar o. s. v., samt taga icke skada genom fr La annan fördel är deras billighet, enär de säljas till 39 rdr stycket och äfven till lägre pris. Vidare kan produkten, utan vidare beredning, begagnas till ett värdefullt gödningsämne. Om den icke genast användes till sådant ändamål, kan den så länge som helst förvaras under tak, enär den mycket snart torkar och sedan icke, hvarken till utseende eller lakt, skiljer sig från vanlig jord, utan att likväl förlora något af sina egenskaper som gödningsämne. Saken tyckes således förtjena stor uppmä samhet ej blott i sanitärt, utan äfven i ekonomiskt afseende. S