Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 november 1869, sida 3

maren; pastor Korlöns åsigt var, att allsinga förmögenhetsvilkor borde ligga till grund för valharhet till någondera kammaren; fiera andra talare ansågo, att äfven representanterna i första kammaren borde affönas. o. 8. V. Slutligen hemställde ordföranden till mötet, om man ej kunde förena sig om följande mening: valcensus bör nedsättas till hälften af hvad den varit, ledamöterne böra aflönas och tiden för valet inskränkas till 6 år. Propositionen mottogs med blandade ja och nej. e frågan: Har man för närvarande någon förändring att önska i afscende på tryckfrihetsförordningen? Pastor Korlån ville alls icke hafva någon inskränkning i tryckfriheten, men ansåg, att ansvarighetssystemet är förkastansvärdt, ville dock be dre låta allt stå på sin gamla fot, än att tryckfriheten på något sätt skulle inskränkas — kunde man, utan att riskera detta, få bort ansvarighetssystemet, så skulle talaren se det med nåje. Komminister Relfsson anmärkte åtskill ger, att han är ofantligt stor vän af såväl tryckfriheten som all frihet, men kunde ej förlika sig med någonting så uppenbart orättvist, som att den ena menniskan skall kunna köpas att lida för den andras lagöfverträdelser; ville heldre, att alla straffbestämmelser för brott emot tryckfriheten borttoges, än att ansvarighetssystemet får fortfara. Ilemmansegaren Hans Carlsson i Götshult ansåg deremot ansvarighetssystemet böra förklaras oantastligt, och att det, under närvarande omständigheter, är högst nödvändigt för betryggande af tryckfriheten. Flera talare uppträdde sedan å båda sidor, hvarföre mötets mening måste tillkännagifvas genom öppen votering, då ansvarighetssystemets försvarare, som hade sin styrka i massan, segrade med stor pluralitet. Mötets svar på frågan blef sålunda nej. 10:de frågan: Böra riksdagens båda kamrar, landstingen och taxeringsbestämmande komitter sjelfva få utse sin ordförande? Besvarades utan diskussion med ett allmänt ja. 11:te frågan: Bör pastors sjelfskrifvenhet till ordförande i skolrådet upphöra? Besvarades likaledes utan diskussion med ja. 12:te frågan: Anser mötet, att religionsfriheten kan ytterligare utvidgas, och att medborgerliga rättigheter böra vara oberoende af religionsbekännelsen, samt att församlingarne böra erhålla oinskränkt rätt att välja sina sj are? Äfren denna fråga besvarades af mötet med obetingadt ja. 13:de frågan: Äro orsakerna till emigrationens tilltagande under de sednare åren att söka i någon försämrad ställning hos landets arbetande klass? Hr Korln, som med afseende på frågans form anmärkte, att det icke mest är den egentlige arbetaren, utan den besutne jordegaren, som emigrerar, trodde ingalunda, att det är ofriheten inom värt eget land, som framkallat och närer emigrationslustan, ty friheten är ingalunda större i Amerika; utan trodde talaren de förnämsta orsakerna vara att söka dels i andra svåra förhållanden, dels i spekulationer och vinstbegäret etc. I samma anda yttrade sig hr Örhwall, men hr A. J. Larsson gjorde deremot ett skämtsamt inkast och förklarade, att just de skäl, som de föregående talarne förnekade, under vissa andra omständigheter skulle hafva föranledt honom sjelf att emigrera. Hr Relfsson såg emigrationen genom filosofiens fjerrglas och förklarade, att den utgör en åder den stora folkströmmen, som i alla tider vältrat sig fram ifrån öster åt vester, och det är sålunda fåfängt att söka några medel till dess hämmande, enär den ingär i planen för sörsynens underbara! styrelse. . j Frågan i sin helhet besvarades med nej. i 14:de frågan: Anser mötet, att denna ort är i behof af en större penningeikrättning eller bank, och bura bör den då organiseras? I Den förra afdelningen af denna fråga besvara des med ett obetingadt ja; den sedrare förble obesvarad. i 15:de frågan: Böra icke folkmöten hädanefter hållas med vi tiders mellanrum. och, i så fall, när och hvar skall nästa möte sammanträda? Sedan frågans förra del enhälligt blifvit besvarad med ja, bestämdes i afseende på den sednare, att nästa folkmöte här å orten skall sammanträda i Svenljunga under Juri månad nästa år. I tet fattade i sammankang härmed det beslut, : att frågorna någon tid före mötet skola kungöras genom länets allmänna kungörelser, och att en di rektion skall tillsättas i och för frågornas uppställning. 4 16:de frågan: Aro lättade och förbättrade kommunikationer eu fördel för landet, och behöfvor denna ort serskildt någon jornväg eller kanal för! att komma i beröring med andra orter? I Denna fråga, som stod i det närm ste samband med det efteråt sammanträdande jernvägsmötet, besvarades med ett allmänt ja. Härefter törklarade ordföranden de uppställda frågorna genomgångna samt afslutade mötet med: en erinran om eftermiddagens jernvå Svenljunga som ofvan. G. FALCK. 2 A —