Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 november 1869, sida 1

t 141 1 Åt yÅÅ Ö101S0n1I3(T4 3 oväsen den 26 Oktober nådde punkt, nu helt säkert så småninc och blifva utan serdeles betydel: lertid yttra tidningarne olika öfver. Duvernois förordar i a Peuple gais att ånyo börja förfölja de of liga tidningarne. Constitution: nade dagen derefter för att til zri sådan utväg, och denna varning sy vunnit gehör. , Sieclet fäster n uppmärksamheten på, att regerin, sin hand ett fullt verksamt m hänvisa pressförseelser till jury, dane angelägenheter är den chla! domstolen. I ett sednare nu Constitutionnel den riktiga a gen, att huggen från Resorme pel mot venstern och mot reg felat sitt mål, emedan man i nämnda organerna den äran ras ord för allvar, samt att tryck ställa dem för rätta. bandtverk — yttrar , Constitn är icke farligt, ty det all drabbar så småningom dem, hv! heter och utsväsningar befläcka p heten. Guvernören i Algicr, mar Mahon, har offentliggjort en b. ver det nuvarande tillståndet i l Marskalken meddelar åtskilliga: rationer mot upproriska stammu vinserna Constantineh och Oran, blifvit utförda med tillhjelp dels a skapligt sinnade stammer, och biständ af maroccaner; dessa ha haft önskad framgång. Ert blifvit ingånget med Ouled-Sidi Sc maroccanska området), hvilk betrygga lugnet på vestra gr gående skörden meddelar mar den blifvit medelgod i de cis erna, med undantag af i Setif; biska territoriet har skörden bärfvit medelmåttan, och nära missväxt i Beskattningen af infödingarne ha. 9,112,948 lrFrån Rouen berättas, att det är i 43 att inrätta ett nytt departement Gai maritime, hvars hufvudort skulle bli Havre. Till det protektionistmöte, som i var utsatt till den 30 Oktober, had personer infunnit sig. Talet al Quertier mottogs naturligtvis med fall. Åtskilliga medlemmar af la församlingen — Istancelin, Co Quesne, Biesson och Desseaux — tade sig att föreslå upphätrande;: nuvarande handelsfördragen. I sterna åtskiljdes under ropet Quertier. 0 PA on ENGLAND. Det katolska presterskapet på Irland de liberala irländska parlamer marne hafva nu en svår tid. känna hvad do äro skyldiga Glad det, han redan utråttaät, och för imnar uträtta för Irland. Beggac att Irland icke skulle göra nä. in understödja en ministör, som gj på den förhatade statskyrkan och besluten att åstadkomma en allÄa form i de irländska agrarförhållan begge tiga då det gäller utt tac försvar. Sedan han vägrat le ännu häktade senierna, oq ska organerna honom me som hycklare, despot, för Do uppretade massorna upprepa och de moderata få icke komm En mängd irlävdska tidningar mot regeringen och vilja i några konccåsioner alls, så senier äro på fri fot. vildast! sig — som vanligt — i Cork mötet följer på det andra: i 2 itioner träda hotelser, och om ir e vore lika dugtiga i handling som i c kulle man helt säkert få erfar: tl lera blodiga bragder än dem, rre föreligga. Nära nog lika sår det till i Dablin och sc isen, som åser saken lug larne i sina utgjutelser om geun leb af en republik, som skulle : len gröna öns lösryckande f och förjagande af afla engels amt vidtager inga åtgi ingar, som predika samma läror iden kommer alt visa hvad som s if allt detta. Många tro, att a te är alt låta dem skrika; a: örmena, det regeringen spelar pel, enär dess eftergifvenhet af i: ydes som svaghet och torde ur ill våldsbragder. Det för 50 år sedan af kard. ch Irlands katolska biskopa atolska universitetet i Dublin sant är, en privatanstalt, som ågon kunglig stiftelseurkund oc cke har rättighet att utdela cl rdigheter) har nyligen öppr rskurs. Under förra året voro 14 erande inskrifna; med tillägg ill universitetet hörande skolor, di kväl 376 personer. Begge de äldre atlantiska telvgral ne arbeta icke. Den ene har — son örut meddelats — sedan längre uu sbruten, och sedan nära en vec! en den andre, eller den dermelse ståcnde telegrasledningen på ikanska fastlandet, varit i ooLlII. ITALIEN. Regeringen hav i en cirkulz ill sina diplomatiska ttalat 3. 500 1 . r 1